Volvo Amazon Produktionsdata

Med en blygsam produktionsstart rullar den första serietillverkade Amazonen av Lundbyfabrikens produktionslina den 24:e oktober 1956. Den har chassinummer 1 och följs av chassinummer 2 den 8:e november och av chassinummer 3 den 7:e december samma år. För den sistnämnda står det "12/7" i leveransböckerna men detta är troligen en felskrivning då alla tre enligt Volvo är tillverkade under perioden 27:e augusti till 1:a september. Eftersom serietillverkningen föregicks av två prototyper, kallade X1 och X2, med egen chassinummerserie (X1 tillverkades i april 1956 och bar chassinummer 1 och X2 tillverkades i juni 1956 och bar chassinummer 2) så kan man luras att tro att X1 och X2 följdes av chassinummer 3 den 12/7. De första serietillverkade vagnarna är officiellt avsedda som visningsvagnar, men det förefaller (givet grundarnas vinstintresse samt hur de hittills drivit företaget) vara en efterhandskonstruktion för att mörka en usel försäljningsstart. Det dröjer nämligen mer än ett halvår innan den första bilen levereras till en betalande kund i månadsskiftet februari/mars 1957 och i slutet av samma år har inte mer än 3 100 bilar tillverkats. Begränsad produktionskapacitet tillsammans med initiala kvalitetsproblem samt ett väsentligt högre (35%) pris än den så populära PV 444 gjorde att intresset inledningsvis var ganska svalt. Dessutom fick köpare av Amazon betala en handpenning på 4 000 kr (drygt 50 000 kr i dagens penningvärde) vilket motsvarade nästan en tredjedel av bilens pris. Men Amazon blir så småningom en framgång för Volvo - även utomlands, inklusive den så viktiga amerikanska marknaden. Sett ur ett historiskt perspektiv är bilen en av de i särklass största framgångarna för företaget, vars fortsatta expansion inte hade varit möjlig utan Volvo Amazon.

Avsnitt: Produktionssiffror Lundbyfabriken Torslandaverken Produktion utomlands

Produktionssiffror

Volvo Amazon finns de första åren endast med fyradörrars kaross (P 120). I oktober 1961 introduceras den av många ansedda som lite sportigare tvådörrars varianten (P 130) och på Motormässan i Stockholm i februari 1962 lanseras även Herrgårdsvagnen (P 220). De olika karosserna har egna serier av chassinummer, vilket framgår av tabellen nedan. Detta gäller även de två prototyperna X1 och X2. Av samma tabell framgår också tydligt när 140-serien tar delar av produktionsmedlen i anspråk 1966. Den sista Amazonen rullar av produktionslinjen vid Torslandaverken i Göteborg fredagen den 3:e juli 1970 och har chassinummer 359726 (en mörkblå P 130). Den sparades och kan ses på Volvos museum i Arendal. Resterande 192 enheter skeppas under hösten 1970 som CKDs (completely knocked down units) till sammansättningsfabriken i Durban, Sydafrika.

Volvo saknar produktionsdata nedbruten per utförande. Det är med andra ord svårt att svara på frågor om hur många 123 GT som tillverkades, hur många 122 S exporterades som packbil till Kanada, hur många röda Amazon Sport såldes i Sverige 1959, osv. I grova drag var fördelningen mellan 121 och 122 S 80/20, dvs. ungefär 20% av kunderna valde att betala extra för en Volvo 122 S *. Gällande 123 GT har produktionssiffran 1980 bilar av årsmodell 1967 och 197 bilar av årsmodell 1968 nämnts **, plus ett handfull bilar av årsmodell 1969 och 1970.

Serietillverkningen föregås av framtagandet av två stycken prototyper. Läs mer om dem i avsnittet om historia. Den första, kallad X1, bar chassinummer 1 och inregistrerades för trafik i Sverige den 10:e april 1956 ***. Den skrotades dock av Volvo redan den 1:a december samma år. Den andra, kallad X2, bar chassinummer 2 och inregistrerades för trafik i Sverige den 11:e juni 1956, såldes så småningom till en privatperson och skrotades först den 13:e november 1967.

* "Volvo - Personvagnarna - från 20-tal till 80-tal" av Björn-Eric Lindh. Förlagshuset Norden AB. 1984. ISBN 9186442066. Sid 158.
** "Värsta Volvon i byn - 123 GT" artikel av Peo Kjellström i tidningen Klassiska Bilar nummer 5, 2011. Sid 73.
*** En kopia av registreringsbeviset finns på sidan 60 i Svenska Volvo Amazonklubbens medlemsmatrikel för 2012.

* Avser prototyperna X1 och X2 som hade chassinummer 1 respektive 2. Båda var inregistrerade för trafik i Sverige och är därför med i denna tabell.
** Framräknad tidpunkt baserad på tillgänglig chassinummerdata samt antagande om jämn produktionstakt av de bilar som tillverkades under perioden.
*** Av Volvo även angiven till 234209/9 160 för P 120 och 73196/2 897 för P 220, vilket ger ett totalt tillverkat antal på 667 323 bilar, men siffrorna i tabellen ovan är från Volvos leveransböcker. Den sista tillverkade P 220 finns dessutom utställd på Volvos museum i Arendal och har ch.-nr. 73220.

Klicka här för en utskriftsvänlig version av informationen i tabellen ovan. Det är tydligt att hela konceptet med årsmodeller, såsom vi känner begreppet idag, är som bäst luddigt för Volvo under de första åren Volvo Amazon är i produktion. De flesta förändringar införs vid specifika chassinummer snarare än mellan två årsmodeller. I mars 1958 går Volvo ut med ett verkstadsmeddelande beträffande införandet av den nya växellådan M4, och långt senare (tidigt 1980-tal) angav Volvo vilka chassinummer som hör till vilken årsmodell under den här perioden baserat på just växellådan (H6 innebär 1957 och M4 innebär 1958).

Totalt 5 184 producedade 1957:or, 9 815 1958:or, 18 000 1959:or, 21 400 1960:or och 29 900 1961:or.

I förteckningen nedan upptas sista planerade chassinummer för varje kalenderår. Siffrorna härstammar från detta dokument och har för modellåren1961 till 1967 verifierats med VADIS (Volvo Aftersales Diagnostic and Information System). Enligt Volvo är detta de enda uppgifter som finns om Volvo Amazon i VADIS. Under 1966 eller 1967 börjar Volvo använda datorer med hålkortssystem för att hålla ordning på produktionen och siffrorna förs då per modellår istället för som tidigare per kalenderår, varför uppgifter om sista planerade chassinummer saknas för årsmodellerna 1968 till 1970.

* Framräknad tidpunkt baserad på tillgänglig chassinummerdata samt antagande om jämn produktionstakt av de bilar som tillverkades under perioden.

Lundbyfabriken

Inledningsvis, åren 1956 - 1963, sker all produktion av Volvo Amazon vid Lundbyfabriken på Hisingen utanför Göteborg. Bilderna nedan är tagna utanför Lundbyfabriken, där leveransklara bilar ställdes upp i väntan på leverans (många för transport till Skandiahamnen och vidare ut i världen). Med tiden blev fabriken i Lundby för liten och redan 1959 påbörjas planeringen av en ny och modernare produktionsanläggning vid Torslanda längre ut på Hisingen (som då var ett rent jordbrukslandskap). Produktion av bilar fortsatte i Lundbyfabriken med Volvo PV 544 och P 1800 även efter det att Amazontillverkningen flyttat till Torslanda, och upphörde med 1800 ES 1973. Idag ägs Lundbyfabriken av Volvo AB och där ligger Volvo Lastvagnar, Volvo 3P och Volvo Penta.

Den sista bilden ovan visar den 100 000:e exporterade Volvo-bilen, en midnattsblå Amazon med gråvitt tak. Fotot är taget i Skandiahamnen med bilen uppställd framför Svenska Orientlinjens fraktfartyg M/S Timmerland. Året är 1958 och mannen i mitten på bilden, med hatten på sned, är Volvos VD Gunnar Engellau. Texten målad på bilen avslöjar att mottagarlandet är Grekland.

Torslandaverken

Försäljningssuccén med Volvo Amazon under åren 1957 till 1963 gör att Volvo kan investera bland annat i en ny och för ändamålet anpassad produktionsanläggning. Denna förläggs till Torslanda i Sörredsdalen på Hisingen utanför Göteborg, c:a 7 km väster om Lundbyfabriken, där Volvo köper 400 hektar mark i november 1959 och börjar anlägga tillfartsvägar. Arbetet fortskrider enligt plan och redan hösten 1961 kan karosserifabriken (kallad TA) leverera de första Amazon-karosserna till Lundbyfabriken. Under 1962 står målerifabriken (kallad TB) klar och Torslandaverken invigs av kung Gustav VI Adolf den 24:e april 1964 under pompa och ståt. Kungen körs runt i en från en privatperson inlånad ÖV 4 (Volvo hade inga egna) med Gustaf Larson som värd (Assar Gabrielsson gick ur tiden två år tidigare). Volvos investeringskostnader för Torslandaverken låg på c:a 240 miljoner kronor. Torslandaverken är från början dimensionerat för tvåskift med en produktionstakt på c:a 200 000 personbilar per år. Den första producerade bilen vid Torslandaverken är en Volvo Amazon, vilken skänks till kung Gustav VI Adolf i samband med invigningen. Torslandaverken är idag en av norra Europas största arbetsplatser och Volvos största produktionsanläggning. Bildspelet nedan innehåller bilder från de precis nyöppnade Torslandaverken tagna under tillverkningen av bilar ur 1964 års modell.