Volvo Amazon Picture Gallery  Volvo Amazon Picture Gallery 

Produktion av Volvo Amazon

I ett brev daterat den 7:e april 1956 informerar Volvos VD Assar Gabrielsson pressen om att ett exemplar av Volvos nya och större personbil nu har blivit färdig och ställts till teknikernas disposition för provkörning. Exemplaret som avses är prototypen X1. Gabrielsson är tydlig med att ingen data om den nya bilen kommer att publiceras innan konstruktionen och utformningen definitivt utprovats och fastställts samt att bilen inte kommer att kunna levereras under innevarande år. Med brevet bifogas bildmaterial (RK 6112 korr).

Så det är med en blygsam produktionsstart som den första serietillverkade Amazonen rullar av Lundbyfabrikens produktionslina måndagen den 27:e augusti 1956. Den har chassinummer 1 och följs av chassinummer 2 den 30:e augusti och av chassinummer 3 den 1:a september. Dessa noteras enligt Volvo som levererade den 24:e oktober, den 8:e november respektive den 7:e december samma år. För chassinummer 3 står det "12/7" i leveransböckerna men det är troligen en felskrivning (bör stå "7/12") då alla tre enligt Volvo är färdigrapporterade i månadsskiftet augusti/september. Eftersom de två prototyperna X1 och X2 inregistrerades för trafik den 10:e april respektive den 11:e juni kan man luras att tro att dessa följdes av chassinummer 3 den 12:e juli när det egentligen handlar om olika chassinummerserier.

De första serietillverkade vagnarna är officiellt avsedda som visningsvagnar. Under hösten 1956 färdigställs inte mer än 34 bilar, utöver de två prototyperna, och det dröjer mer än ett halvår innan den första bilen levereras till en betalande kund i månadsskiftet februari/mars 1957. I slutet av 1957 har inte mer än 3 100 bilar tillverkats. Begränsad produktionskapacitet tillsammans med initiala kvalitetsproblem samt ett väsentligt högre (35%) pris än den så populära PV 444 gjorde att intresset inledningsvis var ganska svalt. Dessutom fick köpare av Amazon betala en handpenning på 4 000 kr (drygt 50 000 kr i dagens penningvärde) vilket motsvarade nästan en tredjedel av bilens pris, låt vara mot en ränta på 6%. Men Amazon blir så småningom en framgång för Volvo - även utomlands, inklusive den så viktiga amerikanska marknaden. Sett ur ett historiskt perspektiv är bilen en av de i särklass största framgångarna för företaget, vars fortsatta expansion inte hade varit möjlig utan Volvo Amazon.

Avsnitt: Produktionssiffror Lundbyfabriken Torslandaverken Produktion utomlands




Produktionssiffror

Volvo Amazon finns de första åren endast med fyradörrars kaross (P 120). I oktober 1961 introduceras den av många ansedda som lite sportigare tvådörrars varianten (P 130) och på Motormässan i Stockholm i februari 1962 lanseras även Herrgårdsvagnen (P 220). De olika karosserna har egna serier av chassinummer, vilket framgår av tabellen nedan. Detta gäller även de två prototyperna X1 och X2. Av samma tabell framgår också tydligt först när produktionen av PV 544 läggs ned 1965 och sedan när 140-serien tar delar av produktionsmedlen i anspråk 1966. Den sista Amazonen rullar av produktionslinjen vid Torslandaverken i Göteborg fredagen den 3:e juli 1970 och har chassinummer 359726 (en mörkblå P 130). Den sparades och kan ses på Volvos museum i Arendal. Resterande 192 enheter skeppas under hösten 1970 som CKDs (completely knocked down units) till sammansättningsfabriken i Durban, Sydafrika där den allra sista Amazonen lämnar fabriken den 18:e december 1970 med chassinummer 359918.

Volvo saknar produktionsdata nedbruten per utförande. Det är med andra ord svårt att svara på frågor om hur många 123 GT som tillverkades, hur många 122 S exporterades som packbil till Kanada, hur många röda Amazon Sport såldes i Sverige 1959, o.s.v. I grova drag var fördelningen mellan 121 och 122 S 80/20, dvs. ungefär 20% av kunderna valde att betala extra för en Volvo 122 S *. Gällande 123 GT har produktionssiffran 1 980 bilar av årsmodell 1967 och 197 bilar av årsmodell 1968 nämnts **, plus "en handfull bilar av årsmodell 1969 och 1970". Det är troligen fler.

Serietillverkningen föregås av framtagandet av två stycken prototyper. Läs mer om dem i avsnittet om historia. Den första, kallad X1, bar chassinummer 1 och inregistrerades för trafik i Sverige den 10:e april 1956 ***. Den skrotades dock av Volvo redan den 1:a december samma år. Den andra, kallad X2, bar chassinummer 2 och inregistrerades för trafik i Sverige den 11:e juni 1956, såldes så småningom till en privatperson och skrotades först den 13:e november 1967.


Slutmontering av Volvo Amazon i Gent, Belgien

* "Volvo - Personvagnarna - från 20-tal till 80-tal" av Björn-Eric Lindh. Förlagshuset Norden AB. 1984. ISBN 9186442066. Sid 158.
** "Värsta Volvon i byn - 123 GT" artikel av Peo Kjellström i tidningen Klassiska Bilar nummer 5, 2011. Sid 73.
*** En kopia av registreringsbeviset finns på sidan 60 i Svenska Volvo Amazonklubbens medlemsmatrikel för 2012.



Tillverkningsperiod Årsmodell P 120 P 130 P 220 Totaler


Ch.-nr.
Antal
Ch.-nr.
Antal
Ch.-nr.
Antal
Antal
Ackumulerat
April 1956 och juni 1956 1956* X1, X2
Augusti 1956 - våren 1958 1957 1 - 5272 5 184 5 184 5 184
Februari 1958 - november** 1958 1958 4436 - 15000 9 816 9 816 15 000
November** 1958 - oktober** 1959 1959 15001 - 32999 17 999 17 999 32 999
Oktober** 1959 - juli 1960 1960 33000 - 54399 21 400 21 400 54 399
Augusti 1960 - juli 1961 1961 54400 - 84299 29 900 29 900 84 299
Augusti 1961 - juli 1962 1962 84300 - 112799 28 500 1 - 10499 10499 1 - 1399 1 399 40 398 124 697
Augusti 1962 - juli 1963 1963 112800 - 139999 27 200 10500 - 39999 29 500 1400 - 8274 6 875 63 575 188 272
Augusti 1963 - juli 1964 1964 140000 - 166399 26 400 40000 - 84599 44 600 8275 - 17949 9 675 80 675 268 947
Augusti 1964 - juli 1965 1965 166400 - 193799 27 400 84600 - 144399 59 800 17950 - 29399 11 450 98 650 367 597
Augusti 1965 - juli 1966 1966 193800 - 225049 31 250 144400 - 216949 72 550 29400 - 44599 15 200 119 000 486 597
Augusti 1966 - juli 1967 1967 225050 - 234653*** 9 604*** 216950 - 279899 62 950 44600 - 61799 17 200 89 754 576 351
Augusti 1967 - juli 1968 1968 279900 - 312499 32 600 61800 - 70299 8 500 41 100 617 451
Augusti 1968 - juli 1969 1969 312500 - 339999 27 500 70300 - 73220*** 2 921*** 30 421 647 872
Augusti 1969 - juli 1970 1970 340000 - 359918 19 919 19 919 667 791

Total

 

 

234 653

 

359 918

 

73 220

667 791

 

* Avser prototyperna X1 och X2 som hade chassinummer 1 respektive 2. Båda var inregistrerade för trafik i Sverige och är därför med i denna tabell.
** Framräknad tidpunkt baserad på tillgänglig chassinummerdata samt antagande om jämn produktionstakt av de bilar som tillverkades under perioden.
*** Av Volvo även angiven till 234209/9 160 för P 120 och 73196/2 897 för P 220, vilket ger ett totalt tillverkat antal på 667 323 bilar, men siffrorna i tabellen ovan är från Volvos leveransböcker. Se även detta dokument från Volvo. Den sista tillverkade P 220 finns dessutom utställd på Volvos museum i Arendal och har ch.-nr. 73220.

Klicka här för en utskriftsvänlig version av informationen i tabellen ovan. Det är tydligt att hela konceptet med årsmodeller inte börjar etablera sig hos Volvo förrän efter sommaren 1960, med en tydlig koppling till lanseringen av Volvo Amazon och PV 544 i USA året innan. Istället införs de flesta förändringar vid specifika chassinummer. Den 4:e juli 1958 blir något av en milsten i Volvos historia då Volvo Amazon men chassinummer 10000 färdigställs vid Lundbyfabriken. I mars 1958 går Volvo ut med ett verkstadsmeddelande beträffande införandet av den nya växellådan M4. Ungefär samtidigt börjar återförsäljarna annonsera om nyheten. Långt senare (tidigt 1980-tal) anger Volvo vilka chassinummer som hör till vilken årsmodell under den här perioden baserat på just växellådan (H6 innebär 1957 och M4 innebär 1958). En tydlig efterhandskonstruktion eftersom begreppet årsmodell 1958 ännu inte användes hos Volvo. Skulle man istället betrakta tillverkningsperioden, såsom ju annars är det vanliga, skulle bilden bli en annan.

Efter 248 tillverkade enheter avstannar produktionen en tid för att tillrättalägga flertalet barnsjukdomar. Flera nyblivna Amazonägare har klagat på allvarliga problem med vatteninträngning, på att bromsarna krånglar, att sidorutorna har den egenheten att gärna trillar ner av sig själva och att växelspaken skramlar vid körning. Bland annat.

Årsmodell
Chassinummer
Typbeteckning
Kommentar
1957 1 - 248 P 1200 H6
1957 249 - 4435 P 1200 V/H H6
1957 4447 - 4636 P 1200 V/H H6
1957 4639 - 5193 P 1200 V/H H6
1957 5214 - 5215 P 1200 V/H H6
1957 5271 - 5272 P 1200 V/H H6
1958 4436 - 4446 P 1200 VB/HB M4
1958 4637 - 4638 P 1200 VB/HB M4
1958 5194 - 5213 P 1200 VB/HB M4
1958 5216 - 5270 P 1200 VB/HB M4
1958 5273 - 12082 P 1200 VB/HB M4
1958 12083 - 15000 P 12204 VB/HB
1958 12170 - 15000 P 12206 VB/HB
1958 12379 - 15000 P 12104 VB/HB
1959 15001 - 32999 P 12104 UVB/UHB
1959 15001 - 32999 P 12204 UVB/UHB Export
1959 15001 - 32999 P 12206 UVB/UHB
1959 21000 - 32999 P 12208 UVB USA
1960 33000 - 54399 P 12104 UVB/UHB
1960 33000 - 54399 P 12106 UVB/UHB
1960 33000 - 54399 P 12204 UVB/UHB Export
1960 33000 - 54399 P 12206 UVB/UHB
1960 33000 - 54399 P 12208 UVB USA, M4
1961 54400 - 84299 P 12132 VD/HD M30
1961 54410 - 80258 * P 12133 VD/HD M31
1961 54400 - 84299 P 12134 VD/HD M40
1961 54400 - 84299 P 12234 VD/HD M40
1961 80683 - 82239 ** P 12235 VD/HD M41
1961 54400 - 84299 P 12238 VD/HD M40
1961 54400 - 84299 P 12244 VD USA, M40

* Totalt 1 120 st Volvo Amazon med M31 tillverkade.
** Totalt 199 st Volvo Amazon med M41 tillverkade under årsmodell 1961.

Totalt 5 184 producedade 1957:or, 9 816 1958:or, 17 999 1959:or, 21 400 1960:or och 29 900 1961:or.

Tack vare Bengt Anderssons renovering av Amazonen Ruth (ch.-nr. 66723) och genomgång av Volvos leveransböcker under hösten 2003 med avseende på just växellådorna M31 och M41 kan vi ställa upp följande två tabeller. Här framgår tydligt hur dessa bilar togs fram i serier mellan vissa chassinummer, ett mönster som kan anas även i den ännu ofullständiga data som finns samlad kring 123 GT (se främst 123 GT registret).

Typbeteckning
Chassinummer
Färg
Antal
P 12133 VD/HD 54410 51 1
54700 - 54722 19 23
54966 - 54995 67 30
55431 - 55464 19 34
55533 - 55573 67 41
55821 - 55960 67 140
55983 - 56017 19 35
56417 19 1
57235 - 57249 19 15
57297 - 57311 67 15
58038 - 58052 19 15
58053 - 58067 67 15
58219 19 1
58222 67 1
58420 - 58449 67 30
58820 - 58822 67 3
58827 - 58828 19 2
58879 - 58908 67 30
59426 19 1
59429 - 59430 67 2
59441 - 59460 67 20
59706 - 59712 19 7
60147 - 60175 67 29
60743 - 60768 67 26
60889 - 60898 19 10
61138 - 61140 67 3
61145 - 61177 67 33
62063 - 62086 67 24
62175 50 1
62283 - 62290 19 8
62382 - 62391 19 10
62648 - 62667 67 20
63183 - 63190 19 8
63290 - 63314 67 25
63875 - 63894 67 20
64544 - 64568 67 25
64846 - 64858 19 13
65389 - 65400 19 12
65942 19 1
65987 - 66000 67 14
66151 - 66175 67 25
66277 - 66291 19 15
66598 - 66617 19 20
66712 - 66743 67 32
67238 19 1
67440 - 67466 19 27
67607 - 67656 67 50
67950 - 67983 67 34
68123 - 68147 19 25
69734 - 69736 50 3
69737 67 1
70763 67 1
72769 54 1
73664 - 73666 67 3
75136 - 75151 19 16
75152 - 75155 50 4
75275 - 75304 67 30
75700 - 75703 19 4
75919 - 75937 67 19
76525 67 1
77149 - 77150 19 2
77350 - 77361 67 12
77801 - 77805 19 5
78122 - 78123 67 2
79014 67 1
79539 - 79551 19 13
79619 - 79638 67 20
79943 67 1
80149 - 80150 19 2
80253 - 80258 67 6

Total



1 120
Typbeteckning
Chassinummer
Färg
Antal
P 12235 VD/HD 80683 - 80685 50 2
80693 - 80722 42 30
80746 - 80768 67 23
80776 - 80788 51 13
81307 - 81313 50 7
81314 - 81358 42 45
81359 - 81385 67 27
82215 - 82227 42 13
82228 - 82229 50 2
82230 - 82233 67 4
82234 - 82239 51 6

Total



199

Antal tillverkade 12133xD med färgkod 67 var således 784 st, med färgkod 19: 326 st, med färgkod 50: 8 st, samt en vardera av färgkod 51 respektive 54. Antal tillverkade 12235xD med färgkod 42 var således 88 st, med färgkod 50: 11 st, med färgkod 51: 46 st och med färgkod 67: 54 st.

För årsmodellerna 1962 - 1970 har Volvo själva listat vilket chassinummer som respektive årsmodell inleddes med:

I förteckningen nedan upptas sista planerade chassinummer för varje kalenderår. Siffrorna härstammar från detta dokument och har för modellåren1961 till 1967 verifierats med VADIS (Volvo Aftersales Diagnostic and Information System). Enligt Volvo är detta de enda uppgifter som finns om Volvo Amazon i VADIS. Under 1966 eller 1967 börjar Volvo använda datorer med hålkortssystem för att hålla ordning på produktionen och siffrorna förs då per modellår istället för som tidigare per kalenderår, varför uppgifter om sista planerade chassinummer saknas för årsmodellerna 1968 till 1970.

Årsmodell Tillverkningsperiod P 120 P 130 P 220


Ch.-nr.
Antal
Ch.-nr.
Antal
Ch.-nr.
Antal
1957 Augusti 1956 - december 1956 1 - 34 * 34
Januari 1957 - december 1957 35 - 3100 3 066
Januari 1958 - våren 1958 3101 - 5272 2 084
1958 Februari 1958 - november** 1958 4436 - 15000 9 816
1959 November** 1958 - december 1958 15001 - 16857 1 857
Januari 1959 - oktober** 1959 16858 - 32999 16 142
1960 Oktober** 1959 - december 1959 33000 - 38408 5 409
Januari 1960 - juli 1960 38409 - 54399 15 991
1961 Augusti 1960 - december 1960 54400 - 66064 11 665
Januari 1961 - juli 1961 66065 - 84299 18 235
1962 Augusti 1961 - december 1961 84300 - 96301 12 002 1 - 1852 1 852
Januari 1962 - juli 1962 96302 - 112799 16 498 1853 - 10499 8 647 1 - 1399 1 399
1963 Augusti 1962 - december 1962 112800 - 124544 11 745 10500 - 20615 10 116 1400 - 4039 2 640
Januari 1963 - juli 1963 124545 - 139999 15 455 20616 - 39999 19 384 4040 - 8274 4 235
1964 Augusti 1963 - december 1963 140000 - 150170 10 171 40000 - 57366 17 367 8275 - 11593 3 319
Januari 1964 - juli 1964 150171 - 166399 16 229 57367 - 84599 27 233 11594 - 17949 6 356
1965 Augusti 1964 - december 1964 166400 - 176552 10 153 84600 - 106768 22 169 17950 - 22209 4 260
Januari 1965 - juli 1965 176553 - 193799 17 247 106769 - 144399 37 631 22210 - 29399 7 190
1966 Augusti 1965 - december 1965 193800 - 206184 12 385 144400 - 172294 27 895 29400 - 35146 5 747
Januari 1966 - juli 1966 206185 - 225049 18 865 172295 - 216949 44 655 35147 - 44599 9 453
1967 Augusti 1966 - december 1966 225050 - 233747 8 698 216950 - ? ? 44600 - ? ?
Januari 1967 - juli 1967 233748 - 234653 906 ? - 279899 ? ? - 61799 ?

* Ch.-nr. 1-34 anges i leveransböckerna som typ 672, vilket troligen är en intern beteckning hos Volvo med en för oss oklar innebörd.
** Framräknad tidpunkt baserad på tillgänglig chassinummerdata samt antagande om jämn produktionstakt av de bilar som tillverkades under perioden.

Lundbyfabriken

Inledningsvis, åren 1956 - 1963, sker all produktion av Volvo Amazon vid Lundbyfabriken på Hisingen utanför Göteborg. Bilderna nedan är tagna utanför Lundbyfabriken, där leveransklara bilar ställdes upp i väntan på leverans (många för transport till Skandiahamnen och vidare ut i världen). Med tiden blev fabriken i Lundby för liten och redan 1959 påbörjas planeringen av en ny och modernare produktionsanläggning vid Torslanda längre ut på Hisingen (som då var ett rent jordbrukslandskap). Produktion av bilar fortsatte i Lundbyfabriken med Volvo PV 544 och P 1800 även efter det att Amazontillverkningen flyttat till Torslanda, och upphörde med 1800 ES 1973. Idag ägs Lundbyfabriken av Volvo AB och där ligger Volvo Lastvagnar, Volvo 3P och Volvo Penta.

Lundbyfabriken
Leveransklara Amazoner på Lundbyfabrikens gård

Lundbyfabriken
Leveransklara Amazoner på Lundbyfabrikens gård

Lundbyfabriken
Tidig Amazonproduktion

Skandiahamnen
100 000:e exporterade Volvobilen

Den sista bilden ovan visar den 100 000:e exporterade Volvo-bilen, en midnattsblå Amazon med gråvitt tak. Fotot är taget i Skandiahamnen med bilen uppställd framför Svenska Orientlinjens fraktfartyg M/S Timmerland. Det är februari 1958 och mannen i mitten på bilden, med hatten på sned, är Volvos VD Gunnar Engellau. Texten målad på bilen avslöjar att mottagarlandet är Grekland.

Torslandaverken

Försäljningssuccén med Volvo Amazon under åren 1957 till 1963 gör att Volvo kan investera bland annat i en ny och för ändamålet anpassad produktionsanläggning. Denna förläggs till Torslanda i Sörredsdalen på Hisingen utanför Göteborg, c:a 7 km väster om Lundbyfabriken, där Volvo köper 400 hektar mark i november 1959 och börjar anlägga tillfartsvägar. Arbetet fortskrider enligt plan och redan den 28:e augusti 1961 kan karosserifabriken (kallad TA) leverera de första Amazon-karosserna till Lundbyfabriken för lack och slutmontering.

Första karossen levereras från Torslanda
28:e augusti 1961 - Första karossen levereras från Torslanda till Lundby

Målerifabriken (TB)
Under våren 1963 står målerifabriken (kallad TB) klar

Torslandaverken invigs av kung Gustav VI Adolf fredagen den 24:e april 1964 under pompa och ståt. Kungen visas runt på det nya området i en från en privatperson inhyrd ÖV 4 (Volvo hade inga egna) med Gustaf Larson och VD Gunnar Engellau som värdar. Assar Gabrielsson gick ur tiden två år tidigare. Redan måndagen den 6:e april påbörjades tillverkningen av den första personbilen att färdigställas i Torslandaverken. Efter en del initiala problem var den klar följande torsdag, den 9:e april. Samma bil, en svart Volvo Amazon med typbeteckning 12134VD och chassinummer 157931, skänktes av Volvo till kung Gustav VI Adolf i samband med invigningen och kan ses på bilden nedan.

Invigningen av Torslandaverken
Gunnar Engellau överlämnar den första bilen från Torslandaverken till H M Konungen

Invigningen av Torslandaverken
Gustaf Larson fram, Gunnar Engellau och H M Konungen bak

Invigningen av Torslandaverken
24:e april 1964 - H M Konungen körs runt i en inlånad ÖV 4

Volvos investeringskostnader för Torslandaverken låg på c:a 240 miljoner kronor, vilket motsvarar c:a 2,7 miljarder kronor i dagens penningvärde. Torslandaverken är från början dimensionerat för tvåskift med en produktionstakt på c:a 200 000 personbilar per år. Den första producerade bilen vid Torslandaverken är en Volvo Amazon, vilken skänks till kung Gustav VI Adolf i samband med invigningen. Torslandaverken är idag en av norra Europas största arbetsplatser och Volvos största produktionsanläggning.

Inför 50-årsfirandet av Torslandaverken i april 2014 tog Volvo fram filmen nedan tillsammans med Teknikens Värld:

Galleriet nedan innehåller bilder från de precis nyöppnade Torslandaverken tagna under tillverkningen av bilar ur 1964 års modell. Klicka på respektive bild för att se en förstoring.

Produktion utomlands

Volvo fokuserar redan under 1930-talet sin försäljning utomlands på länder utan egen fordonstillverkning och exporten till mer eller mindre exotiska länder blir med tiden omfattande. Det är dock inte förrän med Volvo Amazon och PV 544 i början av 1960-talet som volymerna blir riktigt stora, och vid det laget är Volvo redan inarbetat som ett premiummärke på flera stora och viktiga marknader. Steget från att exportera färdiga bilar till att ha produktionen på plats blir därmed inte fullt lika stort som det annars hade varit. Totalt sett går mer än hälften av alla tillverkade Amazoner på export och av dessa är ett stort antal även tillverkade utomlands.

Skälen för Volvo att förlägga produktion utomlands var flera. Man hade i slutet av 1950-talet ett akut behov av större produktionskapacitet då man för länge sedan hade vuxit ur fabriken i Lundby som en följd av framgångarna med PV 444. Det fanns även skattetekniska skäl då det fanns mycket pengar att spara genom att slutmontera fordonen utomlands istället för att importera dem kompletta. Genom att lägga en lägre tullsats på bilar som inte var slutmonterade (och vars delar då klassades som reservdelar) kunde olika länders regeringar skapa arbetstillfällen lokalt. För tillverkare, som Volvo, vars import till dessa länder kom upp i en viss årlig volym blev det därmed mer lönsamt att slutmontera bilarna lokalt. Det var även stora skillnader i transportkostnader att transportera färdiga bilar jämfört med att transportera dem i delar.

De första sammansättningsfabrikerna för Volvobilar ligger i Sydafrika och i Chile och deras tillkommande sker på initiativ av de lokala importörerna och inte av Volvo själva. Fabrikerna i Sydafrika och i Chile är utan ägarintressen från Volvo och vid båda fabrikerna slutmonteras även andra bilmärken. Senare under 1960-talet tillkommer sammansättningsfabriker i Kanada och i Belgien, båda vilka redan från start är helägda av Volvo.

1964 lämnar 8 040 Volvobilar (andra modeller inräknade) Torslanda som packbilar (CKDs, completely knocked down units) för sammansättning utomlands. Med 118 464 tillverkade bilar detta år motsvarar det 7% av produktionen. Begreppet CKD används allmänt om packbilar, och principen är den att en färdig kaross skeppas tillsammans med en påse materiel som på plats i sammansättningsfabriken sammanfogas till en färdig bil. Men de bilar som Volvo skeppade från Göteborg för sammansättning utomlands var inte särskilt knocked down. De uppenbara delarna såsom rutor, däck, batterier, m.m. skeppades inte utan upphandlades bland lokala leverantörer av sammansättningsfabriken. Vidden av dessa detaljer varierade för de olika fabrikerna. T.ex. går att utläsa av olika återförsäljarbroschyrer att däcken var av annat fabrikat i Kanada än för de bilar som lämnade Torslandaverken och av typplåtarna (som i princip är tomma) på bilarna till Sydafrika går att att dra slutsatsen att de leverades dit olackerade och utan klädsel. På bilder av bilar sammansatta i Chile framgår att instrumentpanelsstoppningar och annan inredning också upphandlades lokalt. Amazoner som slutmonterades på fabriker helägda av Volvo tenderar att vara mer lika bilarna producerade i Sverige än dem som slutmonterades utanför Volvos regi, bland annat är färgerna och inredningarna samma som de svenska bilarna (även om dess kombinationer varierar). Oavsett så ingick alltid bilens kaross (lackad eller bara grundmålad), motor och drivlina i vad som skeppades från Sverige.

Volvo Amazon CKD-enheter på väg till Gent, Belgien
Volvo Amazon CKD-enheter på väg till sammansättning i Gent, Belgien

1967 tillverkar Volvo totalt 145 447 personvagnar, 11 041 lastbilar och 863 bussar. Av totalt 157 351 fordon går 110 341 eller 70% på export till ett värde av 1,3 miljarder kronor (vilket motsvarar c:a 11,1 miljarder kronor i dagens penningvärde). Av detta vet vi att de flesta Amazonerna exporterades men också att de flesta Amazonerna tillverkades i Sverige.

Nian

Senare under produktionen tillförs en nia (9) till typbeteckningen för bilar sammansatta utomlands. Denna återfinns inte på tidiga utomlands sammansatta bilar, trots att det format på typbeteckning som Volvo införde på Volvo Amazon med modellår 1961 tillåter det. Siffran nio indikerar bara att bilen är sammasatt utomlands. Den indikerar inte var någonstans, även om det ofta går att utläsa ur typbeteckningen i övrigt utifrån saker som att Sydafrika endast tillverkade högerstyrda bilar (och omvänt i Kanada), vissa modeller tillverkades inte överallt (som Favorit och 123 GT), osv. Läs mer om detta i avsnittet om typbeteckningar. Första kända referensen till nian återfinns i detta servicemeddelande från mars 1963.

Det är inte helt klarlagt när nian tillkom, inte minst som det finns lite motstridiga uppgifter kring detta. I t.ex. denna specifikation avseende Volvo Canadian anges bilarna ha samma typbeteckningar som bilarna till USA (dvs 4 i stället för 9). Det finns även vänsterstyrda bilar med A-motorer med nian, vilket antyder att de är sammansatta i Belgien, av årsmodell 1963 men sammansättning av Volvo Amazon i Belgien började enligt uppgift inte förrän den 1:a februari 1964. De första bilar som levererades till Jacques Counes berömda karosseriverkstad i Bryssel, Belgien var av årsmodell 1963 (t.ex. P13294VB14320) och hade siffran nio i typbeteckningen. Så det finns information kring detta som vi ännu inte har.

Nedan en lista över städer där det är känt och verifierat att slutmontering av Volvo Amazon har skett. Informationen är i de flesta fall tyvärr knapphändig.

Durban, Sydafrika

Efter ett avtal 1960 slutmonteras Volvo Amazon vid en sammansättningsfabrik i Wentworth utanför Durban i Sydafrika mellan 1960 och 1970, liksom PV 544, delar av 140-serien (endast 144) och 164. Volvo börjar skeppa Amazoner CKD för slutmontering i Sydafrika under hösten 1960 och den första, en 12294HD med ch.-nr. 57080 är noterad färdig i Lundby den 28:e september 1960. Den följs av ch.-nr. 57081, en svart 12294HD med sammansättningsfabrikens egna chassinummer 2. Detta är alltså bilar med B16 B-motor och tvåfärgslack. Fabriken byggdes redan 1947 och ägdes av två ledande sydafrikanska motororganisationer: McCarthy Roadway Ltd och Atkinson Oats. Företaget bakom fabriken hette Motor Assemblies Limited och de Volvo Amazon som slutmonterades här har en plåt fastnitad på torpedväggen i motorrummet (ovanför typskylten) på vilken det står "Built by Motor Assemblies LTD, Durban South Africa". När den nya Volvo 140-serien tar över mer och mer produktionskapacitet i Torslanda i slutet av 60-talet mer eller mindre dumpar Volvo ut de sista fyradörrarkarosserna av Amazon på sina monteringsfabriker utomlands. Durban och Gent står som mottagare av 426 CKD enheter P 120, ch.-nr. 233748-234173, och de sista 480 exemplaren av P 120, ch.-nr. 234174-234653 skeppas på fem fullastade båtar till Durban i januari 1967. Så lätt kunde Volvo städa undan nästan tusen bilar från Torslanda. Den allra sista fyradörrars Amazonen är en 122 S med motor B18 B, typ 123942M och ch.-nr. 234653.

Till Sydafrika skeppas också de allra sista 192 Volvo Amazon bilarna för slutmontering och försäljning under hösten 1970 och de sista av dessa slutmonteras under december 1970. Dessa 192 enheter inregistrerades i Sydafrika som årsmodell 1971 men i Volvos leveransböcker står de alla noterade som årsmodell "T" vilket betyder 1970. Fotot nedan visar hur John Sully, VD för Motor Assembies i Durban, överlämnar nycklarna till den sista Volvo Amazonen tillverkad i Sydafrika (och tillika den sista Volvo Amazonen tillverkad någonsin) till köparen Dion Lardner-Burke, marknadsdirektör hos den lokala Volvo-importören Lawson Motor Group, den 18:e december 1970. Bilen var en beige högerstyrd 122 S med motor B20 B och växellåda M40 (d.v.s. typbeteckning 133942T) och bar chassinummer 359918. Den användes inledningsvis av Lardner-Burke som tjänstebil hos Lawson Group men har trots efterforskningar av Volvo Owners Club of South Africa inte gått att lokalisera. För Volvos del flyttas slutmonteringen från Durban till Uitenhage under 1973 för att upphöra helt i Sydafrika under 1976 av politiska skäl och Toyota tar över Motor Assemblies Ltd. Volvo hade inga ägarintressen i företaget, som från grundandet 1947 fram till övertagandet av Toyota 1976 slutmonterade 34 olika bilmärken - företrädelsevis amerikanska och brittiska. Fabriken flyttades senare till Prospecton.

I Durban slutmonteras endast högerstyrda 122 S.


Typplåt på Amazon slutmonterad i Durban

Kaross
Utförande
P 120
P 130
P 220
Volvo 122 S 1961 - 1967 1967- 1970 1964 - 1968


Plåt i motorrummet på alla Volvo slutmonterade i Sydafrika

Motor Assemblies 1961
Volvo Amazon årsmodell 1961 hos Motor Assemblies Ltd, Durban

Den sista Amazonen
Den sista Amazonen tillverkades i Sydafrika den 18:e december 1970

Totalt slutmonterade Motor Assemblies 7 382 fyradörrars Amazon (P 120) mellan oktober 1960 och juni 1967, 1 008 Amazon Herrgårdsvagn (P 220) mellan maj 1964 och oktober 1967 samt 5 568 tvådörrars Amazon (P 130) mellan maj 1967 till december 1970. Tvådörrars P 130 tar med andra ord över efter fyradörrars P 120 under första halvåret 1967. Karosserna skeppas grundmålade men ej lackade från Göteborg med 96 bilar per båtlast och ett stort - jämfört med övriga sammansättningsfabriker störst - antal detaljer upphandlas lokalt, säkerligen bland Motor Assemblies befintliga underleverantörer för övriga bilmärken. Typskyltarna på bilarna till Durban är tomma sånär som på typbeteckningen.

Källor omfattar:
* M. Compton and T. J. Gallwey, "Motor Assemblies Limited: A Small South African Assembly Plant That Became a Major Manufacturer". 2009.
* "The last Volvo Amazon: Classic car lost in South Africa". Wheels24 2016.

Arica, Chile

1959 grundar Eduardo Averill företaget Distribuidora Volvo S.A., eller DiVolvo, i Chile och påbörjar med viss uppbackning från Volvo en sammansättningsfabrik i kuststaden Arica belägen i landets norra del. Fabriken står färdig sommaren 1963 och under åren 1963 - 1966 skeppas 2 956 Volvo 122 S (samtliga fyradörrarskarosser) till Arica. Alla dessa visar sig vara vänsterstyrda 122 S med motor B18 D, helsoffa fram och manuell rattväxel M40RV. De har med andra ord samma typbeteckning bortsett från årsmodellbokstaven: 12298Vx. Polisen i Chile köper flera av dessa bilar.


Den första Amazonen som skeppas CKD till Arica är en 12298VF med ch.-nr. 130222, vilken rapporteras färdig från Lundby den 14:e mars 1963. Även PV 544 och P 1800 slutmonterades i Arica. Bilarna lackas av en underleverantör till fabriken och i dennes lokaler (sammansättningsfabriken hade inget eget måleri). Typplåtarna på bilarna till Arica har därför färgfältet tomt men enligt uppgift från Volvo Club Chile lackades bilarna i samma färger som användes i Sverige. DiVolvo slutmonterar även andra bilmärken, inklusive Dodge, Chevrolet och Simca.


Typplåt på 122 S slutmonterad i Arica

Volvo 122 S såldes i Chile även före 1962 och efter 1966 men dessa bilar var importerade från Sverige. Även 121 och 123 GT såldes i Chile. Den allra första Amazonen som exporterades till Chile var en 122 S (typ 12204) årsmodell 1959 med ch.-nr. 31569 och den sista fyradörrars Amazonen som exporterades till Chile var en röd (46) 122 S årsmodell 1967 med typbeteckning 122341M och ch.-nr. 233730 som färdigrapporterades den 23:e november 1966. DiVolvo bedrev även återförsäljar- och serviceverksamhet, och fungerade också som ett utbildningscenter för Volvo i Sydamerika. Från 1975 övergår verksamheten till att endast omfatta lastbilar och bussar.

I Arica slutmonteras endast vänsterstyrda fyradörrars 122 S.

Kaross
Utförande
P 120
Volvo 122 S 1963 - 1966

Interiörbild av Volvo Amazon sammansatt i Arica, Chile
Interiörbild av en Volvo Amazon sammansatt i Arica, Chile

Dartmouth och Halifax, Kanada

Under hösten 1962 börjar Volvo planera en sammansättningsfabrik i Kanada, där man genom nyligen införda och attraktiva tullregler får möjligheten att tullfritt ta in delar och slutmontera bilarna lokalt. En besparing på 7,2 % jämfört med att, som i t.ex. USA, importera bilarna kompletta från Sverige. Sent under året besöks ett antal tänkbara platser och valet faller till slut på Dartmouth i Nova Scotia. Det är den närmsta större och isfria hamnen på den Nordamerikanska kontinenten sett från Göteborg och hade också bra infrastruktur i form av hamn och vägar. Etableringen sker i samförstånd med den kanadensiska regeringen och provinsen Nova Scotia som beviljar Volvo speciella tulltariffer under en uppstartsperiod om fem år för att underlätta etableringen och man medger också undantag från lagkravet om att minst 40% av bilens komponenter måste vara tillverkade i Kanada. Volvo investerar inledningsvis två till tre miljoner kronor i denna kanadensiska industri som beräknas sysselsätta 200 personer i en del av Kanada som brottas med hög arbetslöshet. Enligt avtalet får Volvo under de fem första åren, eller tills produktionen uppgår till 10 000 bilar per år, tullfritt från det svenska moderföretaget importera sammansatta och målade karosser samt ett antal motorer. Efter denna inledande period kommer detta undantag att gradvis minskas tills dess det når normala nivåer. Senare ska flera andra europeiska biltillverkare komma att åtnjuta motsvarande skattelättnader i andra kanadensiska provinser, bl.a. franska Peugeut och Renault i provinsen Québec. Men Volvo var först.

Fabriken ska bemannas med kanadensisk personal som ska komma till Göteborg och studera tillverknings- och monteringsmetoderna vid fabriken i Lundby. Försäljningsorganisationen i Kanada ska samtidigt byggas ut. Planerna blir officiella den 21:a februari 1963 och i pressreleasen berättar Volvo om avtalet, om planerna för sammansättning av just Volvo Amazon och att lokalt anställa kring 100 personer samt att producera 5 000 bilar per år för försäljning i USA och i Kanada. Planerna blir verklighet tisdagen den 11:e juni samma år när H K H Prins Bertil, som är influgen över dagen, inviger Volvos sammansättningsfabrik i Dartmouth, Nova Scotia. Även Volvos VD Gunnar Engellau är på plats. Prins Bertil drar åt den sista skruven med en för ändamålet förgylld skruvmejsel på den första serietillverkade europeiska bilen i Nordamerika, en svart (19) fyradörrars Volvo Canadian med röd inredning (148-225), ch.-nr. 131400 med typbeteckning 12294VF färdigrapporterad i Lundby den 27:e mars 1963.

Volvos PR-trick att låta Prins Bertil inviga fabriken gör att det hela uppmärksammas på ett helt annat sätt än vad det troligen annars hade gjort och invigningen är omskriven även i svensk media, bland annat i Svenska Dagbladet den 29:e maj och den 12:e juni.


11:e juni 1963, Prins Bertil inviger Dartmouth

11:e juni 1963, Gunnar Engellau inviger Dartmouth


11:e juni 1963, Prins Bertil tillsammans med Robert L Stanfield

Detta första exemplar av Volvo Canadian skänktes till Nova Scotias handels- och industriminister Robert L Stanfield som använde den som tjänstebil fram till 1967 varefter den skänktes till Nova Scotia Museum of Industry i Stellarton, Nova Scotia. Bilen renoverades till utställningsskick 1991 av tekniker från Volvo-fabriken och finns idag permanent utställd på muséet.

De två nedre bilderna precis här ovanför är intressanta. Fram till och med årsmodell 1967 finns "Volvo Canadian"-emblemet med på karossen på de Volvo Amazon som slutmonteras i Kanada, i vart fall på de som slutmonteras för den kanadensiska marknaden, men därefter verkar de försvinna. Inledningsvis var det tre stycken: ett lite mindre på vardera framskärm och ett aningen större på bakluckan. Med årsmodell 1965 får Volvo Amazon nya skärmemblem i form av sköldar - olika för 121, 122 S respektive (senare) 123 GT - placerade under kromlisten. Detta gäller även bilarna som slutmonteras i Kanada, som nu får 122 S-emblem istället (även 123 GT årsmodell 1967) men behåller "Volvo Canadian"-emblemet på bakluckan. För bilar som såldes i den fransktalande kanadensiska provinsen Québec stod det naturligtvis "Volvo Canadienne" på emblemen. Den högra bilden talar om en första begränsad produktionsrunda i juni 1963, och är intressant dels därför att dessa bilar hade (klart) mindre inslag av CKD än senare och även jämfört med vad som är normalt för CKD, samt dels också för att dessa bilar är av årsmodell 1963. Bara någon månad senare inleds tillverkningen av årsmodell 1964. Se också ch.-nr. 138104 för bilder på en av dessa 63:or slutmonterad i Kanada.

Dartmouth är Volvos första helägda produktionsanläggning för bilar utanför Sverige och den enda, tills helt nyligen, som Volvo haft i Nordamerika. Volvo är den första icke-amerikanska biltillverkaren att förlägga produktion till Nordamerika. 1973 öppnade Volvo en fabrik i Chesapeake Bay, Virginia med ambition att där ha fullskalig produktion (alltså inte CKD-verksamhet) men även om fabriken byggdes så byggdes inga bilar i den, utan de planerna skrinlades under den rådande världskonjukturen. 2018 öppnade Volvo en fabrik i Charleston, South Carolina. De flesta bilar som slutmonteras i Dartmouth är avsedda för den inhemska kanadensiska marknaden där de marknadsförs som Volvo Canadian, men man slutmonterar även under en kort tid - maximalt ett år - bilar för USA. Utöver Volvo Canadian (som alltså är en två- eller fyradörrars Volvo 122 S) slutmonteras också Volvo Canadian Station Wagon (Herrgårdsvagn i 122 S utförande) och senare även Volvo Canadian GT (Volvo 123 GT) här.

Genom att Volvo i avtalet har garanterat att ta 25% av bilarnas komponenter från kanadensiska underleverantörer har man fått komma med i det frihandelsavtal som slutits mellan Kanada och USA. I november 1963 ingår Volvo ett avtal med kanadensiska Hayes gällande köp av bakaxlar till ett värde av 100 000 dollar, men Volvo köper även däck, batterier, avgasrör och rutor av lokala leverantörer.

Volvo hyr yta för sin slutmontering i ett gammalt konverterat sockerraffinaderi tidigare ägt av Acadia Sugar Refineries Co. Fabriken är blott 5 100 m2 och det finns inte plats att vare sig slutmontera eller lagerhålla delar till fler än en modell åt gången och Volvo väljer att fokusera på Amazon eller Volvo Canadian som den alltså kallas här. På grund av byggnadens konstruktion och framförallt begränsade yta kom sammansättningen av Amazon att skilja sig lite i Dartmouth jämfört med Torslanda och planen är redan från början att inom loppet av tre år flytta till större och mer ändamålsenliga lokaler. Under det första året tas 1 139 bilar in på detta sätt och i början slutmonterades (på sättet att komplett motor sattes i färdig bil) även ett mindre antal PV 544 i Dartmouth parallellt med Amazon. Under 1964 slutmonteras 2 683 bilar och året därpå 3 353 bilar. 1966 är kapaciteten uppe i 3 700 bilar per år eller c:a 15 om dagen. Totalt slutmonteras 12 468 Amazoner i Dartmouth.

Sammansättningen sker vid tolv arbetsstationer utmed två parallella och 57 meter långa produktionslinjer. Utmed sidorna av dessa två produktionslinjer finns plats till delar. Vid den första produktionslinjen monteras tätningslister, ljuddämpande material, lister, värme- och friskluftsanläggning, instrumentpanelsstoppning, innertak, bränsletank, elektriska komponenter och ledningar samt styrinrättning. Vid slutet av den första produktionslinjen lyfts karosserna över till den andra med hjälp av en lyftanording. På den andra produktionslinjen, den "höga" linan, monteras motor, växellåda, bakaxel, hjul samt upphängning med fjädrar och stötdämpare genom att arbetarna står under bilen och jobbar. Mot slutet av den andra produktionslinjen sänks bilen ned till golvnivå och rullar på egna hjul bort mot slutstationen för injustering och montering av de sista kompenterna samt slutinspektion.

Under 1965 börjar Volvo planera för en flytt till större lokaler utifrån att produktionsmålet om 5 000 bilar per år snart är uppnått och man inleder omförhandlingar av avtalet med kanadensiska myndigheter. I det nya avtalet har Volvo med sig ytterligare 10 år av olika förmåner och skattelättnader i Nova Scotia, inklusive fortsatt undantag från 40%-regeln om lokala komponenter. Men just detta undantag visar sig kraftigt begränsa Volvos möjligheter att sälja bilar sammansatta i Kanada i USA eftersom bilarna då inte kvalificerade sig under det för året nya handelsavtalet mellan dessa båda länder (Canada-United States Automotive Products Trade Agreement), vilket krävde att minst 50% av komponenterna var tillverkade i Nordamerika. Konsekvensen blev att Volvobilar sammansatta i Kanada beskattades fullt ut medan konkurrenterna tullfritt kunde flytta bilar över gränsen. Volvo var aldrig i närheten av att leva upp till de kraven vilket i praktiken begränsade sammansättningen i Kanada till den kanadensiska marknaden vilket i sin tur begränsade Halifaxfabrikens relevans sett i ett internationellt perspektiv. Enligt uppgift ansåg Volvo att kvaliteten överlag var för låg och priserna för höga på lokala komponenter medan många lokala leverantörer (som också var underleverantörer till Ford, Chrysler och GM) inte sällan tackade nej till Volvo därför att de tyckte att de köpte för små volymer och betalade för dåligt. År 1970 var man uppe i 20% lokala komponenter, mycket tack vare kanadensiska Hayes som leverantör av bakaxlar, men närmare än så kom aldrig Volvo.


Dagens Nyheter den 15:e april 1967


Svenska Dagbladet den 15:e april 1967

1967 flyttas fabriken ett par kilometer till större lokaler på Pier 9 i Halifax, fortfarande i Nova Scotia, och nyinvigs fredagen den 14:e april 1967 av Robert L Stanfield som nu har blivit premiärminister för provinsen Nova Scotia. Volvo investerar c:a en miljon dollar i fabriken som får samma moderna verktygsutrustning som Torslanda. Total fabriksyta är 17 600 m2 och fabriken skall fullt utbyggd kunna slutmontera 6 000 bilar per år, med tvåskift 10 000 bilar per år. Nu införs också samma typ av linjeproduktion som används i Torslanda och i Gent. Trots att Halifaxfabriken är mer än tre gånger större än lokalerna i Dartmouth är de inte så stora att de rymmer slutmontering av mer än en modell samtidigt, det vittnar flera tidigare anställda vid fabriken om. Det är först när slutmonteringen av Amazonen upphör efter modellåret 1968 som det finns möjlighet att börja slutmontera 140-serien här. Fabriken byggs senare ut med ytterligare 5 500 m2 under början av 1970-talet.

De första leveranserna av bilar för slutmontering i Kanada har väldigt begränsade inslag av CKD, i termens rätta bemärkelse. Som framgår av såväl dokument från Volvo som av de första bilderna nedan är dessa bilar redan slutmonterade och arbetet i den nya fabriken i Dartmouth handlade inledningsvis om att montera i motorn på bilarna, vilken skeppades separat. Med tiden ändras detta naturligtvis, inte minst efter det att fabrikens anställda är klara med sin utbildning, och omfattningen på detaljerna som skeppas från Göteborg till Kanada blir större än för de tidigare sammansättningsfabrikerna i Sydafrika och Chile. T.ex. är karosserna lackade (och färgutbudet är därför detsamma som för bilar producerade i Sverige) och bilarna har samma inredning som bilarna på den amerikanska marknaden. Volvo Canadian har även de flesta, för att inte säga alla, av de speciella detaljer som Amazon i exportutförande till USA har som exempelvis "Amerikabågen" på främre stötfångaren. Dock förekommer en del lokala avvikelser, som t.ex. 123 GT i färgerna ljusgrön (91) och ljusblå (95).


Volvo - Carefully built in Canada

Volvo Canadian blir snabbt en mycket populär bil i Kanada. Så populär att efterfrågan överskrider den kapacitet Volvo har i Dartmouth. Redan under 1966, till modellåret 1967, importerar Volvo Canada Ltd bilar tillverkade i Torslanda parallellt med den egna produktionen. Dessa importerade bilar följer samma specifikationer och utrustningsnivåer som gäller för USA, inklusive typbeteckningarna (som alltså saknar 9:an). Av t.ex. denna specifikation avseende Volvo Canadian framgår att de bilar som importerades från Sverige var fyradörrars (P 120), tvådörrars (P 130) och Herrgårdsvagn (P 220) både med och utan automatväxel. Vi kan se att specifikationen avser årsmodell 1967 på angiven effekt för motorerna (B18 D), vilka genom förbättringar i form av nya förgasare, luftfilter, grenrör med dubbla utlopp och dubbelt främre avgasrör når en effekt om 90 hk (DIN) / 100 hk (SAE) samtidigt som årsmodell 1967 är den sista för motor B18 D. Se detta verkstadsmeddelande.

Den sista årsmodellen av Volvo Canadian som slutmonteras i Kanada är 1968 men Kanadensiska återförsäljare fortsätter att sälja den i Kanada mycket populära Amazonen även efter det att slutmonteringen i Halifax helt har tagits över av andra, nyare modeller. De Volvo Amazon av årsmodell 1969 och 1970 som bevisligen såldes nya i Kanada importerades kompletta från Sverige. De har inte längre 9:an i typbeteckningen (de har istället samma typbeteckning som bilarna till USA: 133441) och har följdaktligen heller ingen "Made in Canada"-plåt i motorrummet och inget "Volvo Canadian"-emblem på bakluckan. Exempel omfattar för 1969 (133441S) t.ex. ch.-nr. 335783 och för 1970 (133441T) ch.-nr. 344316. Den sista fyradörrars Amazonen som slutmonterades i Dartmouth fakturerades från Göteborg den 7:e december 1966 och var en mörkblå (96) 122941M med ch.-nr. 232336.

Vad gäller typplåtarna är de helt ifyllda:


Typplåt på 123 GT slutmonterad i Kanada

I Kanada slutmonteras endast vänsterstyrda 122 S och 123 GT.

Kaross
Utförande
P 120
P 130
P 220
Volvo Canadian (122 S) 1963 - 1967 1964 - 1968 1964 - 1968
Volvo Canadian GT (123 GT) 1967


Plåt i motorrummet på alla Volvo Canadian


Reklambild av en 1964 Volvo Canadian tagen vid Peggy's Cove i Nova Scotia


Volvo Canadian försäljningsbroschyr från 1964


Volvo Canadienne i provinsen Québec


Tidig avlastning vid Dartmouthfabriken, nästan kompletta bilar


Senare avlastning vid Dartmouthfabriken, mera knocked down


Reklam för Volvo Canadian i tidningen Ottawa Citizen den 17:e september 1963


Inuti Dartmouthfabriken


Sammansättning av Amazoner i Nova Scotia


10,000:e Amazonen sammansatt i Kanada, årsmodell 1967


Volvos sammansättningsfabrik i Halifax, Nova Scotia


Reklamfilm i kanadensisk TV för Volvo Canadian 1964. Volvo Cars of Canada Corp.

Volvo planerade initialt även att exportera bilar till länder söder om Nordamerika från fabriken i Kanada men vad som hände med de planerna (om de blev verklighet eller inte) är ännu inte klarlagt. Fabriken stänger 1998 då de importregler som berättigade dess öppnande inte längre gäller. Trots driften av fabriken av lokalanställda hade Volvo genom sitt ägarintresse egen personal på plats, inte minst för att värna om kvaliteten på bilarna. Förste man på plats från Volvo var Alois Rösner, följd av Gustaf Östergren, Ove Lindblad och Gunnar Jennegren. Kaj Nielsen tillträdde 1990 och blev också den som fick uppdraget att genomföra fabrikens nedläggning 1998. Totalt tillverkade fabriken c:a 350 000 Volvo-bilar för den kanadensiska marknaden mellan 1963 och 1998 och fabriken hann med att flytta ytterligare en gång (1987, till Bayers Lake strax väster om Halifax) innan den stängde.

Kritik har i efterhand riktats mot den typ av subventionerade upplägg som gjorde att Volvo förlade slutmontering i Kanada. Skattepengarna bakom upplägget var omfattande men frågan är vad regionen fick tillbaka. Fabriken anställde aldrig mer än c:a 300 personer åt gången och mängden sekundäranställningar (ex.vis. genom lokala underleverantörer till fabriken) var lätträknade. Produktionen var också jämförelsevis blygsam med som mest c:a 10 000 bilar om året (vilket jämfört med Torslanda och Gent vid samma tid är i princip ingenting). Volvo utnyttjade stenhårt de förmåner man fick och man drog sig heller inte för att hota med att flytta fabriken någon annanstans om man inte fick förlängda eller liknande villkor. Man skaffade sig ett rykte om att betala dåligt eller inget för övertid och det var inte ovanligt med strejker vid fabriken. Man förväntade sig en lojal arbetskår vid fabriken men man var inte väldigt lojal tillbaka. Volvos initiala förslag till avgångsvederlag till personalen när fabriken skulle stängas innebar i princip att deras pensioner halverades och som svar på det ockuperade de fabriken i oktober 1998. Det faktum att provinsen Nova Scotia hade klart lägre genomsnittliga fabriksarbetarlöner än övriga Kanada spelade helt säkert roll vid valet av Dartmouth. Dock blev det upplägg som de kanadensiska myndigheterna startade hösten 1962 och som Volvo var pionjär inom det rådande för alla kommande sammansättningsfabriker i Kanada, och i det perspektivet var troligen summan av de fördelar Volvo åtnjöt i Nova Scotia små i jämförelse med andra utländska biltillverkare.

Gustaf Östergren har för övrigt genom Arve Larsen bidragit till denna text.

Källor omfattar:
* L. A. Sandberg, "Missing the Road: Working Life at Volvo Nova Scotia". 1995.
* A. J. Jacobs, "The New Domestic Automakers in the United States and Canada: History, Impacts, and Prospects". 2015.
* D. Anastakis, "Building a New Nova Scotia: State Intervention, The Auto Industry and the Case of Volvo in Halifax 1963-1998". 2004.

Alsemberg och Gent, Belgien

Den 3:e november 1965 inviger Volvo sin andra helägda sammansättningsfabrik utomlands i Gent, Belgien. Men invigningen släpar efter lite då de första Amazonerna slutmonteras redan den 28:e juni samma år när fabriken stod färdig (t.ex. ch.-nr. 190164 och 190165). Dotterbolaget till Volvo som äger fabriken heter officiellt Volvo Europa Naamloze Vennootschap och fabriken kallas därför internt på Volvo samt i en del litteratur för VENV. "Motorprinsen" H K H Prins Bertil inviger även denna sammansättningsfabrik tillsammans med Volvos VD Gunnar Engellau, VD för VENV Lars Malmros och Belgiens vice premiärminister Antoon Spinoy. Placeringen i Belgien förser Volvo med produktion inne i den dåvarande Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG, nuvarande Europeiska Unionen), och förbättrar återigen företagets importstrategi och skapar realistiska förutsättningar att konkurrera med andra biltillverkare inom Europa (Sverige går inte med i EU förrän 1995). Volvo räknar med att sälja 75% av bilarna slutmonterade här i andra EEG-länder än Belgien.


3:e november 1965, invigning av Volvo Europa N.V. i Gent


Lars Malmros, Prins Bertil, Antoon Spinoy och Gunnar Engellau

Men slutmontering av Volvo hade skett i Belgien redan innan fabriken i Gent stod färdig, om än i mindre skala, i den oberoende importören Société Belge de Matériel Automobiles (SBMA) lokaler. I en gammal konverterad textilfabrik om c:a 10 000 m2 i Alsemberg utanför Bryssel började SBMA vintern 1961 att slutmontera Volvo Amazon och Volvolastbilar. Produktionshastigheten var c:a tio personbilar och tre lastbilar per dag. De berömda Coune-Amazonerna slutmonterades t.ex. här. SBMA hade generalagenturen för alla Volvos produkter och fordon i Belgien och Luxemburg men import- och produktionsverksamheten togs över av Volvo Europa N.V. från och med 1:a januari 1964. I samband med Volvos planer på en egen fabrik för slutmontering i Gent köpte man upp fabriken i Alsemberg av SBMA i syfte att där bygga om den fabriken till att bli helt anpassad för lastbilstillverkning. Under tiden fabriken i Gent färdigställdes fortsatte slutmontering av Amazon samtidigt som man lärde upp ny personal till den nya fabriken. Under 1964, innan flytten till den nya fabriken i Gent, slutmonterades 2 650 Volvobilar i Alsemberg. Produktionen för personbilar flyttar till Gent i juni 1965 i samband med att fabriken där stod klar och totalt under året slutmonteras 5 551 bilar i Gent och i Alsemberg. Slutmontering av Volvolastbilar blev kvar i Alsemberg fram till 1990.


Slutmontering av Volvo Amazon i Alsemberg, Belgien


Plåt under typskylten på bilar importerade av SBMA

Fabriken i Gent är inledningsvis dimensionerad för en årlig produktion av 14 000 bilar och för att anställa c:a 600 personer men det ska komma att dröja drygt tre år innan man är upp i den produktionsnivån. Själva byggnaden är inledningsvis c:a 10 000 m2 och c:a 130 meter lång. Den rymmer i början en 120 meter lång produktionslina. Karosserna kommer, precis som till Kanada, färdiglackade från Sverige och i öppna trälårar. Väl på produktionslinjen installeras alla nödvändiga delar på karossen för att bilda en färdig bil: allt från motor, växellåda, bakaxlar och hjul till inredning, elektriska komponenter, osv. I slutet av produktionslinjen sker justering och slutinspektion och om bilen av någon anledning inte klarade denna så gick den till en särskild station vid sidan av produktionslinjen för åtgärd. I april 1966, bara ett par månader efter invigningen, utökas byggnaden med ytterligare 3 500 m2 och längden på produktionslinan dubblas samtidigt till 240 meter. Under 1967 tillkommer flera lagerbyggnader och även större personal- och administrationsutrymmen. Den nya hamnen är inte helt färdigställd när de första Ro-Ro-fartygen med CKD-enheter från Göteborg anländer till Gent i oktober 1967, vilket möjliggör lossning endast etthundra meter från fabriksbyggnaden. Under 1968 byggs både fabrik och lagerbyggnader ut ytterligare och produktionen under året summeras till 16 328 personbilar.


Svenska Dagbladet den 4:e november 1965

Gustaf Östergren, senast från Halifaxfabriken i Kanada, tar över ansvaret för VENV efter Lars Malmros i januari 1969 efter att ha flyttat till Belgien i september 1968 och varit ställföreträdande till Malmros under den hösten, med ansvar för Produkt och Material. Lars Malmros framställs ofta och samstämmigt som en självklar ledargestalt som utan att verka dominerande eller auktoritär ledde sin personal genom att motivera och inspirera. Han använde ett enkelt språk och förklarade med mjuk och lugn ton vad som gällde, vad som skulle göras och varför. Född och uppvuxen i Indonesien (vilket fram till 1945 var en Holländsk koloni) behärskade han inte mindre än sex språk, inklusive holländska, och kunde sedan barnsben i detalj redogöra för de flesta beståndsdelar och funktioner i en lastbil. Gustaf Östergrens ledarskap är radikalt annorlunda och klart mer auktoritärt, men Östergren ser stor potential i Gent och trots ändrade handelsregler i och med GATT-avtalet 1967 där importtullarna på personbilar sänks från 22% till 8% (och därmed allvarligt hotar VENV:s existensberättigande) lyckas han övertyga Volvos ledning om att bygga ut fabriken i Gent till att omfatta fullskalig produktion av personbilar, inte enbart sammansättning. De planerna blir verklighet under 1972 då fabriken byggs ut med en svetslokal och ett måleri. Prins Bertil inviger såklart även detta, nu tillsammans med Gustaf Östergren och Pehr G Gyllenhammar, varpå fullskalig bilproduktion möjliggörs, men då är Volvo Amazon ett avslutat kapitel redan. Fram till 1972 sker med andra ord endast slutmontering här och någon fullskalig produktion av Volvo Amazon har aldrig ägt rum Gent. Dock är den första bilen att slutmonteras i fabriken i Gent en Volvo Amazon, och totalt lämnar 26 310 Amazoner Gent åren 1965 - 1969. Fabriken är idag Volvos andra stora produktionsanläggning för bilar.

Precis som i Kanada åtar sig Volvo att inkludera lokalt upphandlade delar i sin produktion, både till personbilarna och till lastbilarna, men kraven i Belgien är lägre än i Kanada. Här räckte det att 12,5% av delarna kom från leverantörer inom EEG och 12,5% av arbetet utfördes av lokal personal. Förutom kaross och karosseridelar tar Volvo även in motor, växellåda och en del andra större delar från Sverige till en tullsats om 14%. Detta vägs upp av att efterfrågan i VENV ökar produktionen i Sverige och är totalt sett klart bättre än 22% tull på färdiga bilar.

För att frigöra produktionskapacitet för den nya 140-serien slutar Volvo tillverka fyradörrars Amazon i december 1966. Den sista tillverkade fyradörrars Amazonen i Sverige har ch.-nr. 233747. Alla fyradörrars Amazoner med högre ch.-nr. än detta (närmare 1 000 stycken) skeppades till sammansättningsfabriker utomlands. Merparten av dessa gick till Sydafrika men ch.-nr. 233959 - 234173 slutmonteras i Gent kring årsskiftet 1966/1967. I februari 1967 börjar även Gent slutmontera 140-serien, ett halvår efter produktionsstarten i Torslanda, och fortsätter parallellt slutmontera denna och Amazon under drygt två år. I juni 1969 lämnar de sista Amazonerna produktionslinan i Gent.

Precis som med sammansättningsfabriken i Kanada skeppar Volvo de flesta detaljerna från Göteborg till fabriken. Färgutbud, inredningar, osv. är därför desamma som för bilar producerade i Sverige. Dock förekommer en hel del lokala kombinationer av dessa sent i produktionen, som t.ex. californiavit (42) med svart inredning, körsbärsröd (46) med läderfärgad inredning, ljusgrön (91) med svart inredning, mörkblå (96) med läderfärgad inredning, ljusgul (97) med läderfärgad inredning och medelhavsblå (99) med svart inredning. Dessa Gentbyggda Amazoner fick också behålla dörrfickorna på framdörrarna på årsmodell 1969 (men inte mittarmstödet i baksätet) som annars försvann på de svenskbyggda Amazonerna det modellåret. Vad gäller typplåtarna är de helt ifyllda:


Typplåt på Amazon slutmonterad i Gent

I Gent slutmonteras alla modeller av Volvo Amazon: 121, 122 S, 123 GT och Favorit. Dock endast vänsterstyrda bilar.

Kaross
Utförande
P 120
P 130
P 220
Volvo 121 1965 - 1967 1965 - 1969 1965 - 1968
Volvo 122 S 1965 - 1967 1965 - 1969 1965 - 1968
Volvo 123 GT 1967
Volvo 121 Favorit 1966 - 1968


Plåt i motorrummet på Volvobilar slutmonterade i Gent


28:e juni 1965 - Volvos VD för VENV, Lars Malmros, välkomnar den första bilen ut ur fabriken

Amazon - första bilen byggd vid VENV
Volvo Amazon är den första bilen att slutmonteras vid VENV

Slutmontering av Amazon i Gent
Brigitte Everaert slutmonterar Volvo Amazon i Gent

Slutinspektion av Amazon i Gent
Slutinspektion av Volvo Amazon i Gent

Volvo Europa N.V., Gent, Belgien
Volvo Europa N.V., Gent, Belgien

Källor omfattar:
* Volvo Europa N.V. 50 years anniversary, "Mensen maken geschiedenis". 2015.
* J. Tooten, "Eeuwig wantrouwen? Arbeidsverhoudingen en nieuwe productieconcepten bij Volvo Gent tussen 1965 en 1982". 2002.

Avslutningsvis en Volvoägd sammansättningsfabrik utomlands som inte har slutmonterat Volvo Amazon:

Kuala Lumpur, Malaysia

I början av 1960-talet importeras den första Amazonen till Malaysia och ganska snart blir Volvo centralt imponerade över försäljningsframgångarna med Amazon i det avlägsna landet. I ett 50/50 samägande med det lokala bolaget Federal Auto bildas Swedish Motor Assemblies den 7:e september 1966 och arbetet med att sätta upp Malaysias första sammansättningsfabrik för bilar påbörjas, belägen i Batu Tiga, Kuala Lumpur. I november 1967 är fabriken klar och sammansättning av Volvo 144 påbörjas. Den första tillverkade bilen i Malaysia är en Volvo 144. Ytterligare tio stycken färdigställs under året och fabriken får sitt officiella invigande den 17:e februari 1968. Givet att detta är sent i Amazonens livscykel är det väldigt osannolikt att Volvo slutmonterade Amazon i Malaysia. Istället valde man att fokusera på 140-serien. Kapaciteten låg inledningsvis på c:a 1 300 bilar per år men steg senare till c:a 2 500. Från 1999 är Swedish Motor Assemblies ett helägt dotterbolag till Volvo och slutmontering av bilar skeppade från Sverige sker fortfarande. Fabriken har c:a 200 anställda.




Swedish Motor Assemblies invigning, 17:e februari 1968

Swedish Motor Assemblies invigning, 17:e februari 1968
Swedish Motor Assemblies fabrik i Malaysia invigs av Dr Lim Swee Aun den 17:e februari 1968



Volvo Amazon
Volvo Amazon Picture Gallery  is an independent website with photos, chassis number database, handbooks, manuals, and other documentation related to Volvo Amazon. Please send us an e-mail if you want to add pictures to the gallery and database or if you have documents that you want to share with the rest of us. There is no fee or club affiliation required to register a car in the gallery. We welcome Volvo Amazons in any shape and condition!


We run and maintain this web site in our spare time and solely based on our genuine interest of the Volvo Amazon. If you appreciate our work, please consider a donation using the button to the right.


Karl Eric Målberg and Fredrik Lofter