Volvo Amazon Picture Gallery  Volvo Amazon Picture Gallery 

Produktion av Volvo Amazon

I ett brev daterat den 7:e april 1956 informerar Volvos VD Assar Gabrielsson pressen om att ett exemplar Volvos nya och större personbil nu har blivit färdig och ställts till teknikernas disposition för provkörning. Exemplaret som avses är prototypen X1. Gabrielsson är tydlig med att ingen data om den nya bilen kommer att publiceras innan konstruktionen och utformningen definitivt utprovats och fastställts samt att bilen inte kommer att kunna levereras under innevarande år. Med brevet bifogas bildmaterial (RK 6112 korr).

Så det är med en blygsam produktionsstart som den första serietillverkade Amazonen rullar av Lundbyfabrikens produktionslina måndagen den 27:e augusti 1956. Den har chassinummer 1 och följs av chassinummer 2 den 30:e augusti och av chassinummer 3 den 1:a september. Dessa noteras enligt Volvo som levererade den 24:e oktober, den 8:e november respektive den 7:e december samma år. För chassinummer 3 står det "12/7" i leveransböckerna men det är troligen en felskrivning (bör stå "7/12") då alla tre enligt Volvo är färdigrapporterade i månadsskiftet augusti/september. Eftersom de två prototyperna X1 och X2 inregistrerades för trafik den 10:e april respektive den 11:e juni kan man luras att tro att dessa följdes av chassinummer 3 den 12:e juli när det egentligen handlar om olika chassinummerserier.

De första serietillverkade vagnarna är officiellt avsedda som visningsvagnar. Under hösten 1956 färdigställs inte mer än 34 bilar, utöver de två prototyperna, och det dröjer mer än ett halvår innan den första bilen levereras till en betalande kund i månadsskiftet februari/mars 1957. I slutet av 1957 har inte mer än 3 100 bilar tillverkats. Begränsad produktionskapacitet tillsammans med initiala kvalitetsproblem samt ett väsentligt högre (35%) pris än den så populära PV 444 gjorde att intresset inledningsvis var ganska svalt. Dessutom fick köpare av Amazon betala en handpenning på 4 000 kr (drygt 50 000 kr i dagens penningvärde) vilket motsvarade nästan en tredjedel av bilens pris, låt vara mot en ränta på 6%. Men Amazon blir så småningom en framgång för Volvo - även utomlands, inklusive den så viktiga amerikanska marknaden. Sett ur ett historiskt perspektiv är bilen en av de i särklass största framgångarna för företaget, vars fortsatta expansion inte hade varit möjlig utan Volvo Amazon.

Avsnitt: Produktionssiffror Lundbyfabriken Torslandaverken Produktion utomlands




Produktionssiffror

Volvo Amazon finns de första åren endast med fyradörrars kaross (P 120). I oktober 1961 introduceras den av många ansedda som lite sportigare tvådörrars varianten (P 130) och på Motormässan i Stockholm i februari 1962 lanseras även Herrgårdsvagnen (P 220). De olika karosserna har egna serier av chassinummer, vilket framgår av tabellen nedan. Detta gäller även de två prototyperna X1 och X2. Av samma tabell framgår också tydligt först när produktionen av PV 544 läggs ned 1965 och sedan när 140-serien tar delar av produktionsmedlen i anspråk 1966. Den sista Amazonen rullar av produktionslinjen vid Torslandaverken i Göteborg fredagen den 3:e juli 1970 och har chassinummer 359726 (en mörkblå P 130). Den sparades och kan ses på Volvos museum i Arendal. Resterande 192 enheter skeppas under hösten 1970 som CKDs (completely knocked down units) till sammansättningsfabriken i Durban, Sydafrika där den allra sista Amazonen lämnar fabriken den 18:e december 1970 med chassinummer 359918.

Volvo saknar produktionsdata nedbruten per utförande. Det är med andra ord svårt att svara på frågor om hur många 123 GT som tillverkades, hur många 122 S exporterades som packbil till Kanada, hur många röda Amazon Sport såldes i Sverige 1959, o.s.v. I grova drag var fördelningen mellan 121 och 122 S 80/20, dvs. ungefär 20% av kunderna valde att betala extra för en Volvo 122 S *. Gällande 123 GT har produktionssiffran 1 980 bilar av årsmodell 1967 och 197 bilar av årsmodell 1968 nämnts **, plus "en handfull bilar av årsmodell 1969 och 1970". Det är troligen fler.

Serietillverkningen föregås av framtagandet av två stycken prototyper. Läs mer om dem i avsnittet om historia. Den första, kallad X1, bar chassinummer 1 och inregistrerades för trafik i Sverige den 10:e april 1956 ***. Den skrotades dock av Volvo redan den 1:a december samma år. Den andra, kallad X2, bar chassinummer 2 och inregistrerades för trafik i Sverige den 11:e juni 1956, såldes så småningom till en privatperson och skrotades först den 13:e november 1967.


Slutmontering av Volvo Amazon i Gent, Belgien

* "Volvo - Personvagnarna - från 20-tal till 80-tal" av Björn-Eric Lindh. Förlagshuset Norden AB. 1984. ISBN 9186442066. Sid 158.
** "Värsta Volvon i byn - 123 GT" artikel av Peo Kjellström i tidningen Klassiska Bilar nummer 5, 2011. Sid 73.
*** En kopia av registreringsbeviset finns på sidan 60 i Svenska Volvo Amazonklubbens medlemsmatrikel för 2012.



Tillverkningsperiod Årsmodell P 120 P 130 P 220 Totaler


Ch.-nr.
Antal
Ch.-nr.
Antal
Ch.-nr.
Antal
Antal
Ackumulerat
April 1956 och juni 1956 1956* X1, X2
Augusti 1956 - våren 1958 1957 1 - 5272 5 184 5 184 5 184
Februari 1958 - november** 1958 1958 4436 - 15000 9 816 9 816 15 000
November** 1958 - oktober** 1959 1959 15001 - 32999 17 999 17 999 32 999
Oktober** 1959 - juli 1960 1960 33000 - 54399 21 400 21 400 54 399
Augusti 1960 - juli 1961 1961 54400 - 84299 29 900 29 900 84 299
Augusti 1961 - juli 1962 1962 84300 - 112799 28 500 1 - 10499 10499 1 - 1399 1 399 40 398 124 697
Augusti 1962 - juli 1963 1963 112800 - 139999 27 200 10500 - 39999 29 500 1400 - 8274 6 875 63 575 188 272
Augusti 1963 - juli 1964 1964 140000 - 166399 26 400 40000 - 84599 44 600 8275 - 17949 9 675 80 675 268 947
Augusti 1964 - juli 1965 1965 166400 - 193799 27 400 84600 - 144399 59 800 17950 - 29399 11 450 98 650 367 597
Augusti 1965 - juli 1966 1966 193800 - 225049 31 250 144400 - 216949 72 550 29400 - 44599 15 200 119 000 486 597
Augusti 1966 - juli 1967 1967 225050 - 234653*** 9 604*** 216950 - 279899 62 950 44600 - 61799 17 200 89 754 576 351
Augusti 1967 - juli 1968 1968 279900 - 312499 32 600 61800 - 70299 8 500 41 100 617 451
Augusti 1968 - juli 1969 1969 312500 - 339999 27 500 70300 - 73220*** 2 921*** 30 421 647 872
Augusti 1969 - juli 1970 1970 340000 - 359918 19 919 19 919 667 791

Total

 

 

234 653

 

359 918

 

73 220

667 791

 

* Avser prototyperna X1 och X2 som hade chassinummer 1 respektive 2. Båda var inregistrerade för trafik i Sverige och är därför med i denna tabell.
** Framräknad tidpunkt baserad på tillgänglig chassinummerdata samt antagande om jämn produktionstakt av de bilar som tillverkades under perioden.
*** Av Volvo även angiven till 234209/9 160 för P 120 och 73196/2 897 för P 220, vilket ger ett totalt tillverkat antal på 667 323 bilar, men siffrorna i tabellen ovan är från Volvos leveransböcker. Se även detta dokument från Volvo. Den sista tillverkade P 220 finns dessutom utställd på Volvos museum i Arendal och har ch.-nr. 73220.

Klicka här för en utskriftsvänlig version av informationen i tabellen ovan. Det är tydligt att hela konceptet med årsmodeller inte börjar etablera sig hos Volvo förrän efter sommaren 1960, med en tydlig koppling till lanseringen av Volvo Amazon och PV 544 i USA året innan. Istället införs de flesta förändringar vid specifika chassinummer. Den 4:e juli 1958 blir något av en milsten i Volvos historia då Volvo Amazon men chassinummer 10000 färdigställs vid Lundbyfabriken. I mars 1958 går Volvo ut med ett verkstadsmeddelande beträffande införandet av den nya växellådan M4. Ungefär samtidigt börjar återförsäljarna annonsera om nyheten. Långt senare (tidigt 1980-tal) anger Volvo vilka chassinummer som hör till vilken årsmodell under den här perioden baserat på just växellådan (H6 innebär 1957 och M4 innebär 1958). En tydlig efterhandskonstruktion eftersom begreppet årsmodell 1958 ännu inte användes hos Volvo. Skulle man istället betrakta tillverkningsperioden, såsom ju annars är det vanliga, skulle bilden bli en annan.

Efter 248 tillverkade enheter avstannar produktionen en tid för att tillrättalägga flertalet barnsjukdomar. Flera nyblivna Amazonägare har klagat på allvarliga problem med vatteninträngning, på att bromsarna krånglar, att sidorutorna har den egenheten att gärna trillar ner av sig själva och att växelspaken skramlar vid körning. Bland annat.

Årsmodell
Chassinummer
Typbeteckning
Kommentar
1957 1 - 248 P 1200 H6
1957 249 - 4435 P 1200 V/H H6
1957 4447 - 4636 P 1200 V/H H6
1957 4639 - 5193 P 1200 V/H H6
1957 5214 - 5215 P 1200 V/H H6
1957 5271 - 5272 P 1200 V/H H6
1958 4436 - 4446 P 1200 VB/HB M4
1958 4637 - 4638 P 1200 VB/HB M4
1958 5194 - 5213 P 1200 VB/HB M4
1958 5216 - 5270 P 1200 VB/HB M4
1958 5273 - 12082 P 1200 VB/HB M4
1958 12083 - 15000 P 12204 VB/HB
1958 12170 - 15000 P 12206 VB/HB
1958 12379 - 15000 P 12104 VB/HB
1959 15001 - 32999 P 12104 UVB/UHB
1959 15001 - 32999 P 12204 UVB/UHB Export
1959 15001 - 32999 P 12206 UVB/UHB
1959 21000 - 32999 P 12208 UVB USA
1960 33000 - 54399 P 12104 UVB/UHB
1960 33000 - 54399 P 12106 UVB/UHB
1960 33000 - 54399 P 12204 UVB/UHB Export
1960 33000 - 54399 P 12206 UVB/UHB
1960 33000 - 54399 P 12208 UVB USA, M4
1961 54400 - 84299 P 12132 VD/HD M30
1961 54410 - 80258 * P 12133 VD/HD M31
1961 54400 - 84299 P 12134 VD/HD M40
1961 54400 - 84299 P 12234 VD/HD M40
1961 80683 - 82239 ** P 12235 VD/HD M41
1961 54400 - 84299 P 12238 VD/HD M40
1961 54400 - 84299 P 12244 VD USA, M40

* Totalt 1 120 st Volvo Amazon med M31 tillverkade.
** Totalt 199 st Volvo Amazon med M41 tillverkade under årsmodell 1961.

Totalt 5 184 producedade 1957:or, 9 816 1958:or, 17 999 1959:or, 21 400 1960:or och 29 900 1961:or.

Tack vare Bengt Anderssons renovering av Amazonen Ruth (ch.-nr. 66723) och genomgång av Volvos leveransböcker under hösten 2003 med avseende på just växellådorna M31 och M41 kan vi ställa upp följande två tabeller. Här framgår tydligt hur dessa bilar togs fram i serier mellan vissa chassinummer, ett mönster som kan anas även i den ännu ofullständiga data som finns samlad kring 123 GT (se främst 123 GT registret).

Typbeteckning
Chassinummer
Färg
Antal
Typbeteckning
Chassinummer
Färg
Antal
P 12133 VD/HD 54410 51 1 P 12235 VD/HD 80683 - 80685 50 2
54700 - 54722 19 23 80693 - 80722 42 30
54966 - 54995 67 30 80746 - 80768 67 23
55431 - 55464 19 34 80776 - 80788 51 13
55533 - 55573 67 41 81280 - 81306 51 27
55821 - 55960 67 140 81307 - 81313 50 7
55983 - 56017 19 35 81314 - 81358 42 45
56417 19 1 81359 - 81385 67 27
57235 - 57249 19 15 82215 - 82227 42 13
57297 - 57311 67 15 82228 - 82229 50 2
58038 - 58052 19 15 82230 - 82233 67 4
58053 - 58067 67 15 82234 - 82239 51 6
58219 19 1
Total



199
58222 67 1
58420 - 58449 67 30
58820 - 58822 67 3
58827 - 58828 19 2
58879 - 58908 67 30
59426 19 1
59429 - 59430 67 2
59441 - 59460 67 20
59706 - 59712 19 7
60147 - 60175 67 29
60743 - 60768 67 26
60889 - 60898 19 10
61138 - 61140 67 3
61145 - 61177 67 33
62063 - 62086 67 24
62175 50 1
62283 - 62290 19 8
62382 - 62391 19 10
62648 - 62667 67 20
63183 - 63190 19 8
63290 - 63314 67 25
63875 - 63894 67 20
64544 - 64568 67 25
64846 - 64858 19 13
65389 - 65400 19 12
65942 19 1
65987 - 66000 67 14
66151 - 66175 67 25
66277 - 66291 19 15
66598 - 66617 19 20
66712 - 66743 67 32
67238 19 1
67440 - 67466 19 27
67607 - 67656 67 50
67950 - 67983 67 34
68123 - 68147 19 25
69734 - 69736 50 3
69737 67 1
70763 67 1
72769 54 1
73664 - 73666 67 3
75136 - 75151 19 16
75152 - 75155 50 4
75275 - 75304 67 30
75700 - 75703 19 4
75919 - 75937 67 19
76525 67 1
77149 - 77150 19 2
77350 - 77361 67 12
77801 - 77805 19 5
78122 - 78123 67 2
79014 67 1
79539 - 79551 19 13
79619 - 79638 67 20
79943 67 1
80149 - 80150 19 2
80253 - 80258 67 6

Total



1 120

Antal tillverkade 12133xD med färgkod 67 var således 784 st, med färgkod 19: 326 st, med färgkod 50: 8 st, samt en vardera av färgkod 51 respektive 54. Antal tillverkade 12235xD med färgkod 42 var således 88 st, med färgkod 50: 11 st, med färgkod 51: 46 st och med färgkod 67: 54 st.

För årsmodellerna 1962 - 1970 har Volvo själva listat vilket chassinummer som respektive årsmodell inleddes med:

I förteckningen nedan upptas sista planerade chassinummer för varje kalenderår. Siffrorna härstammar från detta dokument och har för modellåren1961 till 1967 verifierats med VADIS (Volvo Aftersales Diagnostic and Information System). Enligt Volvo är detta de enda uppgifter som finns om Volvo Amazon i VADIS. Under 1966 eller 1967 börjar Volvo använda datorer med hålkortssystem för att hålla ordning på produktionen och siffrorna förs då per modellår istället för som tidigare per kalenderår, varför uppgifter om sista planerade chassinummer saknas för årsmodellerna 1968 till 1970.

Årsmodell Tillverkningsperiod P 120 P 130 P 220


Ch.-nr.
Antal
Ch.-nr.
Antal
Ch.-nr.
Antal
1957 Augusti 1956 - december 1956 1 - 34 * 34
Januari 1957 - december 1957 35 - 3100 3 066
Januari 1958 - våren 1958 3101 - 5272 2 084
1958 Februari 1958 - november** 1958 4436 - 15000 9 816
1959 November** 1958 - december 1958 15001 - 16857 1 857
Januari 1959 - oktober** 1959 16858 - 32999 16 142
1960 Oktober** 1959 - december 1959 33000 - 38408 5 409
Januari 1960 - juli 1960 38409 - 54399 15 991
1961 Augusti 1960 - december 1960 54400 - 66064 11 665
Januari 1961 - juli 1961 66065 - 84299 18 235
1962 Augusti 1961 - december 1961 84300 - 96301 12 002 1 - 1852 1 852
Januari 1962 - juli 1962 96302 - 112799 16 498 1853 - 10499 8 647 1 - 1399 1 399
1963 Augusti 1962 - december 1962 112800 - 124544 11 745 10500 - 20615 10 116 1400 - 4039 2 640
Januari 1963 - juli 1963 124545 - 139999 15 455 20616 - 39999 19 384 4040 - 8274 4 235
1964 Augusti 1963 - december 1963 140000 - 150170 10 171 40000 - 57366 17 367 8275 - 11593 3 319
Januari 1964 - juli 1964 150171 - 166399 16 229 57367 - 84599 27 233 11594 - 17949 6 356
1965 Augusti 1964 - december 1964 166400 - 176552 10 153 84600 - 106768 22 169 17950 - 22209 4 260
Januari 1965 - juli 1965 176553 - 193799 17 247 106769 - 144399 37 631 22210 - 29399 7 190
1966 Augusti 1965 - december 1965 193800 - 206184 12 385 144400 - 172294 27 895 29400 - 35146 5 747
Januari 1966 - juli 1966 206185 - 225049 18 865 172295 - 216949 44 655 35147 - 44599 9 453
1967 Augusti 1966 - december 1966 225050 - 233747 8 698 216950 - ? ? 44600 - ? ?
Januari 1967 - juli 1967 233748 - 234653 906 ? - 279899 ? ? - 61799 ?

* Ch.-nr. 1-34 anges i leveransböckerna som typ 672, vilket troligen är en intern beteckning hos Volvo med en för oss oklar innebörd.
** Framräknad tidpunkt baserad på tillgänglig chassinummerdata samt antagande om jämn produktionstakt av de bilar som tillverkades under perioden.

Lundbyfabriken

Inledningsvis, åren 1956 - 1963, sker all produktion av Volvo Amazon vid Lundbyfabriken på Hisingen utanför Göteborg. Bilderna nedan är tagna utanför Lundbyfabriken, där leveransklara bilar ställdes upp i väntan på leverans (många för transport till Skandiahamnen och vidare ut i världen). Med tiden blev fabriken i Lundby för liten och redan 1959 påbörjas planeringen av en ny och modernare produktionsanläggning vid Torslanda längre ut på Hisingen (som då var ett rent jordbrukslandskap). Produktion av bilar fortsatte i Lundbyfabriken med Volvo PV 544 och P 1800 även efter det att Amazontillverkningen flyttat till Torslanda, och upphörde med 1800 ES 1973. Idag ägs Lundbyfabriken av Volvo AB och där ligger Volvo Lastvagnar, Volvo 3P och Volvo Penta.

Lundbyfabriken
Leveransklara Amazoner på Lundbyfabrikens gård

Lundbyfabriken
Leveransklara Amazoner på Lundbyfabrikens gård

Lundbyfabriken
Tidig Amazonproduktion

Skandiahamnen
100 000:e exporterade Volvobilen

Den sista bilden ovan visar den 100 000:e exporterade Volvo-bilen, en midnattsblå Amazon med gråvitt tak. Fotot är taget i Skandiahamnen med bilen uppställd framför Svenska Orientlinjens fraktfartyg M/S Timmerland. Det är februari 1958 och mannen i mitten på bilden, med hatten på sned, är Volvos VD Gunnar Engellau. Texten målad på bilen avslöjar att mottagarlandet är Grekland.

Torslandaverken

Försäljningssuccén med Volvo Amazon under åren 1957 till 1963 gör att Volvo kan investera bland annat i en ny och för ändamålet anpassad produktionsanläggning. Denna förläggs till Torslanda i Sörredsdalen på Hisingen utanför Göteborg, c:a 7 km väster om Lundbyfabriken, där Volvo köper 400 hektar mark i november 1959 och börjar anlägga tillfartsvägar. Arbetet fortskrider enligt plan och redan den 28:e augusti 1961 kan karosserifabriken (kallad TA) leverera de första Amazon-karosserna till Lundbyfabriken för lack och slutmontering.

Första karossen levereras från Torslanda
28:e augusti 1961 - Första karossen levereras från Torslanda till Lundby

Målerifabriken (TB)
Under våren 1963 står målerifabriken (kallad TB) klar

Torslandaverken invigs av kung Gustav VI Adolf fredagen den 24:e april 1964 under pompa och ståt. Kungen visas runt på det nya området i en från en privatperson inhyrd ÖV 4 (Volvo hade inga egna) med Gustaf Larson och VD Gunnar Engellau som värdar. Assar Gabrielsson gick ur tiden två år tidigare. Redan måndagen den 6:e april påbörjades tillverkningen av den första personbilen att färdigställas i Torslandaverken. Efter en del initiala problem var den klar följande torsdag, den 9:e april. Samma bil, en svart Volvo Amazon med typbeteckning 12134VD och chassinummer 157931, skänktes av Volvo till kung Gustav VI Adolf i samband med invigningen och kan ses på bilden nedan.

Invigningen av Torslandaverken
Gunnar Engellau överlämnar den första bilen från Torslandaverken till H M Konungen

Invigningen av Torslandaverken
Gustaf Larson fram, Gunnar Engellau och H M Konungen bak

Invigningen av Torslandaverken
24:e april 1964 - H M Konungen körs runt i en inlånad ÖV 4

Volvos investeringskostnader för Torslandaverken låg på c:a 240 miljoner kronor, vilket motsvarar c:a 2,7 miljarder kronor i dagens penningvärde. Torslandaverken är från början dimensionerat för tvåskift med en produktionstakt på c:a 200 000 personbilar per år. Den första producerade bilen vid Torslandaverken är en Volvo Amazon, vilken skänks till kung Gustav VI Adolf i samband med invigningen. Torslandaverken är idag en av norra Europas största arbetsplatser och Volvos största produktionsanläggning.

Inför 50-årsfirandet av Torslandaverken i april 2014 tog Volvo fram filmen nedan tillsammans med Teknikens Värld:

Galleriet nedan innehåller bilder från de precis nyöppnade Torslandaverken tagna under tillverkningen av bilar ur 1964 års modell. Klicka på respektive bild för att se en förstoring.

Produktion utomlands

Volvo fokuserar redan under 1930-talet sin försäljning utomlands på länder utan egen fordonstillverkning och exporten till mer eller mindre exotiska länder blir med tiden omfattande. Det är dock inte förrän med Volvo Amazon och PV 544 i början av 1960-talet som volymerna blir riktigt stora, och vid det laget är Volvo redan inarbetat som ett premiummärke på flera stora och viktiga marknader. Steget från att exportera färdiga bilar till att ha produktionen på plats blir därmed inte fullt lika stort som det annars hade varit. Totalt sett går mer än hälften av alla tillverkade Amazoner på export och av dessa är ett stort antal även tillverkade utomlands.

Skälen för Volvo att förlägga produktion utomlands var flera. Man hade i slutet av 1950-talet ett akut behov av större produktionskapacitet då man för länge sedan hade vuxit ur fabriken i Lundby som en följd av framgångarna med PV 444. Det fanns även skattetekniska skäl då det fanns mycket pengar att spara genom att slutmontera fordonen utomlands istället för att importera dem kompletta. Genom att lägga en lägre tullsats på bilar som inte var slutmonterade (och vars delar då klassades som reservdelar) kunde olika länders regeringar skapa arbetstillfällen lokalt. För tillverkare, som Volvo, vars import till dessa länder kom upp i en viss årlig volym blev det därmed mer lönsamt att slutmontera bilarna lokalt. Det var även stora skillnader i transportkostnader att transportera färdiga bilar jämfört med att transportera dem i delar.

De första sammansättningsfabrikerna för Volvobilar ligger i Sydafrika och i Chile och deras tillkommande sker på initiativ av de lokala importörerna och inte av Volvo själva. Fabrikerna i Sydafrika och i Chile är utan ägarintressen från Volvo och vid båda fabrikerna slutmonteras även andra bilmärken. Senare under 1960-talet tillkommer sammansättningsfabriker i Kanada och i Belgien, båda vilka redan från start är helägda av Volvo.

1964 lämnar 8 040 Volvobilar (andra modeller inräknade) Torslanda som packbilar (CKDs, completely knocked down units) för sammansättning utomlands. Med 118 464 tillverkade bilar detta år motsvarar det 7% av produktionen. Begreppet CKD används allmänt om packbilar, och principen är den att en färdig kaross skeppas tillsammans med en påse materiel som på plats i sammansättningsfabriken sammanfogas till en färdig bil. Men de bilar som Volvo skeppade från Göteborg för sammansättning utomlands var inte särskilt knocked down. De uppenbara delarna såsom rutor, däck, batterier, m.m. skeppades inte utan upphandlades bland lokala leverantörer av sammansättningsfabriken. Vidden av dessa detaljer varierade för de olika fabrikerna. T.ex. går att utläsa av olika återförsäljarbroschyrer att däcken var av annat fabrikat i Kanada än för de bilar som lämnade Torslandaverken och av typplåtarna (som i princip är tomma) på bilarna till Sydafrika går att att dra slutsatsen att de leverades dit olackerade och utan klädsel. På bilder av bilar sammansatta i Chile framgår att instrumentpanelsstoppningar och annan inredning också upphandlades lokalt. Amazoner som slutmonterades på fabriker helägda av Volvo tenderar att vara mer lika bilarna producerade i Sverige än dem som slutmonterades utanför Volvos regi, bland annat är färgerna och inredningarna samma som de svenska bilarna (även om dess kombinationer varierar). Oavsett så ingick alltid bilens kaross (lackad eller bara grundmålad), motor och drivlina i vad som skeppades från Sverige.

Volvo Amazon CKD-enheter på väg till Gent, Belgien
Volvo Amazon CKD-enheter på väg till sammansättning i Gent, Belgien

1967 tillverkar Volvo totalt 145 447 personvagnar, 11 041 lastbilar och 863 bussar. Av totalt 157 351 fordon går 110 341 eller 70% på export till ett värde av 1,3 miljarder kronor (vilket motsvarar c:a 11,1 miljarder kronor i dagens penningvärde). Av detta vet vi att de flesta Amazonerna exporterades men också att de flesta Amazonerna tillverkades i Sverige.

Nian

Senare under produktionen tillförs en nia (9) till typbeteckningen för bilar sammansatta utomlands. Denna återfinns inte på tidiga utomlands sammansatta bilar, trots att det format på typbeteckning som Volvo införde på Volvo Amazon med modellår 1961 tillåter det. Siffran nio indikerar bara att bilen är sammasatt utomlands. Den indikerar inte var någonstans, även om det ofta går att utläsa ur typbeteckningen i övrigt utifrån saker som att Sydafrika endast tillverkade högerstyrda bilar (och omvänt i Kanada), vissa modeller tillverkades inte överallt (som Favorit och 123 GT), osv. Läs mer om detta i avsnittet om typbeteckningar. Första kända referensen till nian återfinns i detta servicemeddelande från mars 1963.

Det är inte helt klarlagt när nian tillkom, inte minst som det finns lite motstridiga uppgifter kring detta. I t.ex. denna specifikation avseende Volvo Canadian anges bilarna ha samma typbeteckningar som bilarna till USA (dvs 4 i stället för 9). Det finns även vänsterstyrda bilar med A-motorer med nian, vilket antyder att de är sammansatta i Belgien, av årsmodell 1963 men sammansättning av Volvo Amazon i Belgien började enligt uppgift inte förrän den 1:a februari 1964. De första bilar som levererades till Jacques Counes berömda karosseriverkstad i Bryssel, Belgien var av årsmodell 1963 (t.ex. P13294VB14320) och hade siffran nio i typbeteckningen. Så det finns information kring detta som vi ännu inte har.

Nedan en lista över städer där det är känt och verifierat att slutmontering av Volvo Amazon har skett. Informationen är i de flesta fall tyvärr knapphändig.

Durban, Sydafrika

Efter ett avtal 1960 slutmonteras Volvo Amazon vid en sammansättningsfabrik i Wentworth utanför Durban i Sydafrika mellan 1961 och 1970, liksom PV 544, delar av 140-serien (endast 144) och 164. Slutmontering av Volvo Amazon kommer enligt obekräftade uppgifter igång under mars 1961 och avser årsmodell 1961 (alltså bilar med B16 och tvåfärgslack). Fabriken byggdes redan 1947 och ägdes av två ledande sydafrikanska motororganisationer: McCarthy Roadway Ltd och Atkinson Oats. Företaget bakom fabriken hette Motor Assemblies Limited och de Volvo Amazon som slutmonterades här har en plåt fastnitad på torpedväggen i motorrummet (ovanför typskylten) på vilken det står "Built by Motor Assemblies LTD, Durban South Africa". När den nya Volvo 140-serien tar över mer och mer produktionskapacitet i Torslanda mer eller mindre dumpar Volvo ut de sista fyradörrarkarosserna av Amazon på sina monteringsfabriker utomlands. Durban och Gent står som mottagare av 426 CKD enheter P 120, ch.-nr. 233748-234173, och de sista 480 exemplaren av P 120, ch.-nr. 234174-234653 skeppas på fem fullastade båtar till Durban i januari 1967. Så lätt kunde Volvo städa undan nästan tusen bilar från Torslanda. Den allra sista fyradörrars Amazonen är en 122 S med motor B18 B, typ 123942M och ch.-nr. 234653. Till Sydafrika skeppas också de allra sista 192 Volvo Amazon bilarna för slutmontering och försäljning under hösten 1970 och de sista av dessa slutmonteras under december 1970. Dessa 192 enheter inregistrerades i Sydafrika som årsmodell 1971 men i Volvos leveransböcker står de alla noterade som årsmodell "T" vilket betyder 1970. Fotot nedan visar hur John Sully, VD för Motor Assembies i Durban, överlämnar nycklarna till den sista Volvo Amazonen tillverkad i Sydafrika (och tillika den sista Volvo Amazonen tillverkad någonsin) till köparen Dion Lardner-Burke, marknadsdirektör hos den lokala Volvo-importören Lawson Motor Group, den 18:e december 1970. Bilen var en beige högerstyrd 122 S med motor B20 B och växellåda M40 (d.v.s. typbeteckning 133942T) och bar chassinummer 359918. Den användes inledningsvis av Lardner-Burke som tjänstebil hos Lawson Group men har trots efterforskningar av Volvo Owners Club of South Africa inte gått att lokalisera. För Volvos del flyttas slutmonteringen från Durban till Uitenhage under 1973 för att upphöra helt i Sydafrika under 1976 av politiska skäl och Toyota tar över Motor Assemblies Ltd. Volvo hade inga ägarintressen i företaget, som från grundandet 1947 fram till övertagandet av Toyota 1976 slutmonterade 34 olika bilmärken - företrädelsevis amerikanska och brittiska. Fabriken flyttades senare till Prospecton.

I Durban slutmonteras endast högerstyrda 122 S.

Kaross
Utförande
P 120
P 130
P 220
Volvo 122 S 1961 - 1967 1967- 1970 1964 - 1968


Plåt i motorrummet på alla Volvo slutmonterade i Sydafrika

Motor Assemblies 1961
Volvo Amazon årsmodell 1961 hos Motor Assemblies Ltd, Durban

Den sista Amazonen
Den sista Amazonen tillverkades i Sydafrika den 18:e december 1970

Totalt slutmonterade Motor Assemblies 7 382 fyradörrars Amazon (P 120) mellan mars 1961 och juni 1967, 1 008 Amazon Herrgårdsvagn (P 220) mellan maj 1964 och oktober 1967 samt 5 568 tvådörrars Amazon (P 130) mellan maj 1967 till december 1970. Tvådörrars P 130 tar med andra ord över efter fyradörrars P 120 under första halvåret 1967. Karosserna skeppas grundade men ej lackade från Göteborg med 96 bilar per båtlast och ett stort - jämfört med övriga sammansättningsfabriker störst - antal detaljer upphandlas lokalt, säkerligen bland Motor Assemblies befintliga underleverantörer för övriga bilmärken. Typskyltarna på bilarna till Durban är tomma sånär som på typbeteckningen.

Arica, Chile

1959 grundar Eduardo Averill företaget Distribuidora Volvo S.A., eller DiVolvo, i Chile och påbörjar med viss uppbackning från Volvo en sammansättningsfabrik i kuststaden Arica belägen i landets norra del. Fabriken står färdig sommaren 1962 och under åren 1962 - 1966 skeppas 2 956 Volvo 122 S (samtliga fyradörrarskarosser) till Arica. Samtliga av dessa är vänsterstyrda 122 S med motor B18 D, helsoffa fram och manuell rattväxel M40RV. De har med andra ord samma typbeteckning bortsett från årsmodellbokstaven: 12298Vx. Polisen i Chile köper flera av dessa Volvo Amazon. Även PV 544 och P 1800 slutmonterades i Arica. Bilarna lackas av en underleverantör till fabriken och i dennes lokaler (sammansättningsfabriken hade inget eget måleri). Typplåtarna på bilarna till Arica har därför färgfältet tomt men enligt uppgift från Volvo Club Chile lackades bilarna i samma färger som användes i Sverige.


Typplåt på 122 S slutmonterad i Arica

Volvo 122 S såldes i Chile även före 1962 och efter 1966 men dessa bilar var importerade från Sverige. Även 123 GT såldes i Chile. Den allra sista fyradörrars Amazonen som exporterades till Chile var en röd (46) 122 S årsmodell 1967 med typbeteckning 122341M och ch.-nr. 233730 som färdigrapporterades den 23:e november 1966. DiVolvo bedrev även återförsäljar- och serviceverksamhet, och fungerade också som ett utbildningscenter för Volvo i Sydamerika. Från 1975 övergår verksamheten till att endast omfatta lastbilar och bussar.

I Arica slutmonteras endast vänsterstyrda fyradörrars 122 S.

Kaross
Utförande
P 120
Volvo 122 S 1963 - 1966

Interiörbild av Volvo Amazon sammansatt i Arica, Chile
Interiörbild av en Volvo Amazon sammansatt i Arica, Chile

Dartmouth och Halifax, Kanada

Under 1960 börjar Volvo planera en sammansättningsfabrik i Kanada, där man genom attraktiva tullregler har möjligheten att tullfritt ta in delar och slutmontera bilarna lokalt. En besparing på 7,2 % jämfört med att, som i t.ex. USA, importera bilarna kompletta från Sverige. Etableringen sker i samförstånd med den kanadensiska regeringen och provinsen Nova Scotia som beviljar Volvo speciella tulltariffer under en uppstartsperiod om fem år för att underlätta etableringen. Volvo investerar inledningsvis två till tre miljoner kronor i denna kanadensiska industri som beräknas sysselsätta 300 personer i en del av Kanada som brottas med hög arbetslöshet. Enligt avtalet får Volvo under de fem första åren, eller tills produktionen uppgår till 10 000 bilar per år, tullfritt från det svenska moderföretaget importera sammansatta och målade karosser samt ett antal motorer. Efter denna indledande period kommer detta undantag att gradvis minskas tills dess det når normala nivåer. Fabriken ska bemannas med kanadensisk personal som ska komma till Göteborg och studera tillverknings- och monteringsmetoderna vid fabriken i Lundby. Försäljningsorganisationen i Kanada ska samtidigt byggas ut. Planerna blir officiella den 21:a februari 1963 och verklighet tisdagen den 11:e juni samma år när H K H Prins Bertil, som är influgen över dagen, inviger Volvos sammansättningsfabrik i Dartmouth, Nova Scotia. Även Volvos VD Gunnar Engellau är på plats. Prins Bertil drar åt den sista skruven med en för ändamålet förgylld skruvmejsel på den första serietillverkade europeiska bilen i Nordamerika, en svart fyradörrars Volvo 122 S med röd inredning. Senare ska flera andra europeiska biltillverkare komma att åtnjuta motsvarande skattelättnader i andra kanadensiska provinser, bl.a. franska Peugeut och Renault i provinsen Quebec.

Volvos PR-trick att låta Prins Bertil inviga fabriken gör att det hela uppmärksammas på ett helt annat sätt än vad det troligen annars hade gjort och invigningen är omskriven även i svensk media, bland annat i SvD den 29:e maj och den 12:e juni.


11:e juni 1963, Prins Bertil inviger Dartmouth

11:e juni 1963, Gunnar Engellau inviger Dartmouth

Detta första exemplar av Volvo Canadian skänktes till Nova Scotias handels- och industriminister Robert L Stanfield som använde den som tjänstebil fram till 1967 varefter den skänktes till Nova Scotia Museum of Industry i Stellarton, Nova Scotia.

Den renoverades till utställningsskick 1991 av tekniker från Volvo-fabriken och finns idag permanent utställd på museet.

Detta är Volvos första helägda produktionsanläggning för bilar utanför Sverige och den enda som Volvo haft i Nordamerika. Volvo är den första europeiska biltillverkaren att förlägga produktion till Nordamerika. De bilar som slutmonteras här är avsedda för den inhemska kanadensiska marknaden där de marknadsförs som Volvo Canadian. Utöver Volvo Canadian (som alltså är en två- eller fyradörrars Volvo 122 S) slutmonteras också Volvo Canadian Station Wagon (P 220 i 122 S utförande) och senare även Volvo Canadian GT (Volvo 123 GT) här. Volvo hyr sin fabrik i direkt anslutning till hamnområdet och planen är redan från början att inom tre år från öppnandet flytta till mer permanenta lokaler i närliggande Halifax. Fabriken är inrymd i ett gammalt konverterat sockerraffinaderi i vilket Volvo även slutmonterar PV 544. Kapaciteten är 1966 uppe i 3 700 bilar per år eller c:a 15 om dagen. Totalt slutmonteras här 12 468 Amazoner. Den sista fyradörrars Amazonen som slutmonterades i Dartmouth fakturerades från Göteborg den 7:e december 1966 och var en mörkblå (96) 122941M med ch.-nr. 232336. 1967 flyttas fabriken ett par kilometer till större lokaler i Halifax, fortfarande i Nova Scotia, och nyinvigs fredagen den 14:e april 1967 av Robert L Stanfield som nu har blivit premiärminister för provinsen Nova Scotia. Volvo investerar c:a en miljon dollar i fabriken som får samma moderna verktygsutrustning som Torslanda. Total fabriksyta är 18 000 kvadratmeter och fabriken skall fullt utbyggd och med tvåskift kunna slutmontera 10 000 bilar per år. Även den nya 140-serien slutmonteras här, nu när fyradörrars Amazon utgått.

De första leveranserna av bilar för slutmontering i Kanada har väldigt begränsade inslag av CKD, i termens rätta bemärkelse. Som framgår av såväl dokument från Volvo som av de första bilderna nedan är dessa bilar redan slutmonterade och arbetet i den nya fabriken i Dartmouth handlade inledningsvis om att montera i motorn på bilarna, vilken skeppades separat. Med tiden ändras detta naturligtvis, inte minst efter det att fabrikens anställda är klara med sin utbildning, och omfattningen på detaljerna som skeppas från Göteborg till Kanada blir större än för de tidigare sammansättningsfabrikerna i Sydafrika och Chile. T.ex. är karosserna lackade (och färgutbudet är därför detsamma som för bilar producerade i Sverige) och bilarna har samma inredning som bilarna på den amerikanska marknaden. Volvo Canadian har även de flesta, för att inte säga alla, av de speciella detaljer som Amazon i exportutförande till USA har som exempelvis "Amerikabågen" på främre kofångaren. Dock förekommer en del lokala avvikelser, som t.ex. 123 GT i färgen ljusgrön (91) och ljusblå (95). Genom att Volvo garanterat att ta en viss del av bilarnas komponenter från kanadensiska underleverantörer har man fått komma med i det frihandelsavtal som slutits mellan Kanada och de amerikanska biltillverkarna. Vad gäller typplåtarna är de helt ifyllda:


Typplåt på 123 GT slutmonterad i Kanada

I Kanada slutmonteras endast vänsterstyrda 122 S och 123 GT.

Kaross
Utförande
P 120
P 130
P 220
Volvo Canadian (122 S) 1963 - 1967 1964 - 1968 * 1964 - 1968 *
Volvo Canadian GT (123 GT) 1967

* Osäkert sista modellår.


Plåt i motorrummet på alla Volvo Canadian


Volvo Canadian försäljningsbroschyr från 1964


Tidig avlastning vid Dartmouthfabriken, nästan kompletta bilar


Senare avlastning vid Dartmouthfabriken, mera knocked down


Reklam för Volvo Canadian i tidningen Ottawa Citizen den 17:e september 1963


Inuti Dartmouthfabriken


Sammansättning av Amazoner i Nova Scotia


10,000:e Amazonen sammansatt i Kanada, årsmodell 1967


Volvos sammansättningsfabrik i Dartmouth, Nova Scotia (bild tagen 1971)


Reklamfilm i kanadensisk TV för Volvo Canadian 1964. Volvo Cars of Canada Corp.

På grund av byggnadens konstruktion kom sammansättningen av Amazon att skilja sig lite i Dartmouth jämfört med Torslanda på så sätt att hela bilen slutmonterades vid en och samma station. När fabriken flyttar till Halifax 1967 införs samma typ av linjeproduktion som används i Torslanda och i Gent. 1969 tog ett av de fraktfartyg som skeppade packbilar från Göteborg till Halifax in vatten under en storm och 22* blivande bilar fick så stora skador att man valde att - med tillstånd - dumpa dem i Bedfordbassängen där de återfinns på ett djup av 60 m. Rykten säger att de fortfarande är i gott skick... De sista Amazonerna att slutmonteras i Kanada är av årsmodell 1968 eller möjligen 1969. Volvo planerade även att exportera bilar till länder söder om Nordamerika (dock ej USA) från fabriken i Kanada men vad som hände med de planerna (om de blev verklighet eller inte) är ännu inte klarlagt. Fabriken stänger 1998 då de importregler som berättigade dess öppnande inte längre gäller. Trots driften av fabriken av lokalanställda hade Volvo genom sitt ägarintresse egen personal på plats, inte minst för att värna om kvaliteten på bilarna. Förste man på plats från Volvo var Alois Rösner, följd av Gustaf Östergren, Ove Lindblad och Gunnar Jennegren. Kaj Nielsen tillträdde 1990 och blev också den som fick uppdraget att genomföra fabrikens nedläggning 1998. Totalt tillverkade fabriken c:a 350 000 Volvo-bilar för den kanadensiska marknaden mellan 1963 och 1998.

* Siffrorna 20, 22, 25 och 32 figurerar i detta sammanhang, men 22 är den enda siffra som figurerar mer än en gång. Det är heller inte utrett vilka typer av Volvo-bilar det rörde sig om.

Alsemberg och Gent, Belgien

Den 3:e november 1965 inviger Volvo sin fjärde sammansättningsfabrik utomlands i Gent, Belgien men de första Amazonerna slutmonterades redan den 28:e juni samma år när fabriken stod färdig (t.ex. ch.-nr. 190164 och 190165). Dotterbolaget till Volvo som äger fabriken heter officiellt Volvo Europa N.V. och fabriken kallas därför internt (samt i en del litteratur) för VENV. "Motorprinsen" H K H Prins Bertil inviger även denna sammansättningsfabrik tillsammans med Volvos VD Gunnar Engellau och Belgiens vice premiärminister Antoon Spinoy. Placeringen i Belgien förser Volvo med produktion inne i den dåvarande Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (nuvarande Europeiska Unionen), och förbättrar återigen företagets importstrategi (Sverige går inte med i EU förrän 1995).


3:e november 1965, invigning av Volvo Europa N.V. i Gent


Lars Malmros, Prins Bertil, Antoon Spinoy och Gunnar Engellau

Men slutmontering av Volvo hade skett i Belgien, om än i mindre skala, redan innan fabriken i Gent stod färdig i den oberoende importören Société Belge de Materiel Automobiles (SBMA) lokaler. SBMA hade generalagenturen för alla Volvos produkter och fordon i Belgien och Luxemburg men importverksamheten togs över av Volvo Europa N.V. I en gammal konverterad textilfabrik i Alsemberg utanför Bryssel där SBMA tidigare bedrev sin importverksamhet började man den 1:a februari 1964 slutmontera Volvo Amazon och Volvolastbilar. Produktionshastigheten var c:a tio personbilar och tre lastbilar per dag. Under 1964 slutmonterades 2 650 Volvobilar i Alsemberg. Produktionen för personbilar flyttar till Gent i juni 1965 i samband med att fabriken där stod klar och totalt under året slutmonteras 5 551 bilar i Gent och i Alsemberg. Slutmontering av Volvolastbilar blev kvar i Alsemberg fram till 1990.


Slutmontering av Volvo Amazon i Alsemberg, Belgien


Plåt under typskylten på bilar importerade av SBMA

Fabriken i Gent är inledningsvis dimensionerad för en årlig produktion av 14 000 bilar och anställer c:a 600 personer. Fram till 1972 sker endast slutmontering där, och någon fullskalig produktion av Volvo Amazon har aldrig ägt rum Gent. 1972 byggs fabriken ut med en svetslokal och ett måleri, varpå fullskalig bilproduktion möjliggörs. Den första bilen att slutmonteras i fabriken i Gent är en Volvo Amazon, och totalt lämnar 26 310 Amazoner Gent åren 1965 - 1969. Fabriken är idag Volvos andra stora produktionsanläggning för bilar.

Precis som med sammansättningsfabriken i Kanada skeppar Volvo de flesta detaljerna från Göteborg till fabriken. Färgutbud, inredningar, osv. är därför desamma som för bilar producerade i Sverige. Dock förekommer en del lokala kombinationer av dessa, som t.ex. färgkod 91 med svart inredning och färgkod 99 med svart inredning. Vad gäller typplåtarna är de helt ifyllda:


Typplåt på Amazon slutmonterad i Gent

I Gent slutmonteras alla modeller av Volvo Amazon: 121, 122 S, 123 GT och Favorit.

Kaross
Utförande
P 120
P 130
P 220
Volvo 121 1965 - 1967 1965 - 1969 1965 - 1968
Volvo 122 S 1965 - 1967 1965 - 1969 1965 - 1968
Volvo 123 GT 1967
Volvo 121 Favorit 1966 - 1968


Plåt i motorrummet på Volvobilar slutmonterade i Gent


28:e juni 1965 - Volvos VD för VENV, Lars Malmros, välkomnar den första bilen ut ur fabriken

Amazon - första bilen byggd vid VENV
Volvo Amazon är den första bilen att slutmonteras vid VENV

Slutmontering av Amazon i Gent
Brigitte Everaert slutmonterar Volvo Amazon i Gent

Slutinspektion av Amazon i Gent
Slutinspektion av Volvo Amazon i Gent

Volvo Europa N.V., Gent, Belgien
Volvo Europa N.V., Gent, Belgien

Kuala Lumpur, Malaysia

I början av 1960-talet importeras den första Amazonen till Malaysia och ganska snart blir Volvo centralt imponerade över försäljningsframgångarna med Amazon i det avlägsna landet. I ett 50/50 samägande med det lokala bolaget Federal Auto bildas Swedish Motor Assemblies den 7:e september 1966 och arbetet med att sätta upp Malaysias första sammansättningsfabrik för bilar påbörjas, belägen i Batu Tiga, Kuala Lumpur. I november 1967 är fabriken klar och sammansättning av Volvo 144 påbörjas. Den första tillverkade bilen i Malaysia är en Volvo 144. Ytterligare tio stycken färdigställs under året och fabriken får sitt officiella invigande den 17:e februari 1968. Givet att detta är sent i Amazonens livscykel är det oklart om Volvo slutmonterade Amazon i Malaysia eller valde att fokusera på 140-serien. Mycket tyder på det senare. Kapaciteten låg inledningsvis på c:a 1 300 bilar per år men steg senare till c:a 2 500. Från 1999 är Swedish Motor Assemblies ett helägt dotterbolag till Volvo och slutmontering av bilar skeppade från Sverige sker fortfarande. Fabriken har c:a 200 anställda.




Swedish Motor Assemblies invigning, 17:e februari 1968

Swedish Motor Assemblies invigning, 17:e februari 1968
Swedish Motor Assemblies fabrik i Malaysia invigs av Dr Lim Swee Aun den 17:e februari 1968



Volvo Amazon
Volvo Amazon Picture Gallery  is an independent website with photos, chassis number database, handbooks, manuals, and other documentation related to Volvo Amazon. Please send us an e-mail if you want to add pictures to the gallery and database or if you have documents that you want to share with the rest of us. There is no fee or club affiliation required to register a car in the gallery. We welcome Volvo Amazons in any shape and condition!


We run and maintain this web site in our spare time and solely based on our genuine interest of the Volvo Amazon. If you appreciate our work, please consider a donation using the button to the right.


Karl Eric Målberg and Fredrik Lofter